Karin Rågsjö, Alexandra Matsson Åkerström, Catarina Wahlgren

ledare För att minska psykisk ohälsa krävs en välfärd att lita på. Därför vill vi se ett nationellt psykiatrilyft genom ett tillgänglighetspaket, skriver tre företrädare för Vänsterpartiet.

Rapport efter rapport larmar om den ökande psykiska ohälsan i Sverige. Både Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har i två skilda rapporter konstaterat en tydlig ökning av psykisk ohälsa över en längre period, i vissa fall en fördubbling sedan 80-talet. Den psykiska ohälsan kryper dessutom ned i åldrarna där alltfler mår dåligt redan under barn och ungdomsåren.

Idag är nästan hälften av de som hämtar ut sjukpenning sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa, en stor andel är flickor och kvinnor vilket också gör det till en jämställdhetsfråga.

Vänsterpartiet vill se ett nationellt psykiatrilyft som innebär att den psykiatriska vården får samma fokus som t.ex. cancervården. De som uppsöker vården för akut psykisk ohälsa, exempelvis självmordstankar eller psykostillstånd, ska få omedelbar hjälp eftersom det är livshotande tillstånd.

Många barn och unga – för flickor i tonårsåldern runt 60 procent enligt Folkhälsomyndigheten – lider av psykisk ohälsa och där är behovet av ökade insatser från samhället särskilt stort.

Därför har Vänsterpartiet och regeringen kommit överens i budgetsamarbetet om särskilda satsningar på psykisk hälsa, både på första linjens vård i primärvården och den specialiserade psykiatrin för både barn och vuxna. I budgeten för 2018 tillför vi t.ex. nästan 3 miljarder till pågående satsningar på stärkt psykisk hälsa och psykiatri.

Men vi vill mer. Vi vill införa ett tillgänglighetspaket till psykiatrin, det är ett av Vänsterpartiets vallöften. Fokus kommer att ligga på suicidprevention och kompetensutveckling kring psykisk ohälsa. Vi vill satsa 1 miljard kronor ytterligare på psykisk ohälsa.

Kunskap om suicidprevention ska vara lika självklart som hjärt- och lungräddning. Årligen begår cirka 1 200 människor i Sverige självmord. Det är ungefär tre självmord om dagen.

Depression kan vara livshotande och är i många fall en sjukdom som följer en livet ut, därför är det oerhört viktigt att den som behöver vård kan få hjälp direkt.
Att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga handlar om en likvärdig förskola och skola där pedagoger har tid att upptäcka och arbeta kompenserande hos det barnet med extra behov.

Det är en tydlig faktor som Folkhälsomyndighetens rapport pekar på, nämligen brister i skolan på att upptäcka och uppmärksamma dåligt mående.

Det är oroväckande att Skolinspektionen flera gånger påtalat att fristående skolor som drivs av vinstintresse inte har samma tillgång som andra skolor till elevvård.

Kommunernas socialtjänst måste vara väl rustade för att möta behoven hos de barn som behöver insatser tidigt, här fyller familjecentralerna och hembesöksprogrammen en viktig roll som idag bland annat finns på Järva i Stockholm.

Elevhälsan fyller också en viktig funktion för att förebygga psykisk ohälsa hos unga och det är oroväckande att Skolinspektionen flera gånger påtalat att fristående skolor som drivs av vinstintresse inte har samma tillgång som andra skolor till elevvård. Ska aktieägarnas utdelning prioriteras eller en utbyggd elevvård?

Vänsterpartiet har fått igenom en flerårig satsning på ungdomsmottagningarna som är det ställe unga med psykisk ohälsa ofta söker sig till, här behöver satsningarna fortsätta.

Idag väljer många med bra ekonomi att söka hjälp privat för egna eller för sina barns psykiska problem. De gör det när hjälpen från landstingen och skolan sviktar. Detta är en tydlig klassfråga.

Öppenvårdspsykiatrin behöver också mer resurser att arbeta med personer med långvariga psykiska sjukdomar. De behöver ha mer personal så att de kan arbeta mer i hemmet tillsammans med kommunernas boendestöd för att kunna arbeta förebyggande mot återinsjuknande tillsammans.

Fler sammansatta team och samlokaliseringar mellan landstingens psykiatri och kommunernas socialpsykiatriska verksamheter behövs där man arbetar tillsammans runt en patient. För detta behövs en välfärd att lita på. Det får vi inte med stora skattesänkningar för de absolut rikaste. Istället vill vi:

  • Prioritera välfärdens verksamheter som skola, förskola, elevhälsa, socialtjänst för att förebygga psykisk ohälsa framför skattesänkningar
  • Satsa på utökade hembesöksprogram i hela Sverige
  • Utveckla BUP och vuxenpsykiatrin och öka samarbetet med kommunerna med team runt patienter
  • Tryggt mottagande efter sjukhusinläggning inom psykiatrin
  • Självvald inläggning
  • Vårdcentraler bör vara skyldiga att erbjuda både kuratorskontakt och terapisamtal med legitimerad psykolog eller psykoterapeut.
  • En öronmärkt satsning på anställningar av vårdpersonal med psykologisk kompetens på vårdcentraler.
  • Kompetensutveckling kring suicidprevention
  • Psykiatrin ska på samma sätt som övrig sjukvård kan arbeta med standardiserad vård inom de områden där det finns nationella riktlinjer
  • Ge Socialstyrelsen i uppdrag att se över förutsättningar för ökad uppföljning av nyinsjuknade unga vuxna nationellt samt återkomma med förslag till förändringar av riktlinjerna

Karin Rågsjö (V) är  vårdpolitisk talesperson

Alexandra Mattsson Åkerström (V) är gruppledare Stockholm stad, kurator inom psykiatrin

Catarina Wahlgren (V) är kandidat till landstingsfullmäktige för Norra Stockholms län