Ledare Svenskt bistånd till Ryssland handlar främst om att stötta demokratiutveckling och det civila samhället. Vill Moderaterna verkligen dra undan det biståndet? Det vore i så fall ett stort steg bort från traditionell moderat politik.

Kriget, det fasansfulla kriget, rullar vidare, och landets tidningsredaktioner söker nya vinklar på utvecklingen.

En av dem har handlat om svenskt bistånd till Ryssland.

“Biståndet till Ryssland fortsätter”, sade en rubrik i Aftonbladet. ”400 miljoner i stöd till Ryssland fortsätter betalas ut – trots kriget”, skrek Dagens Nyheter ut på samma sätt.

Båda vinklarna är djupt okunniga. Faktum är att de lika gärna kunde vara resultatet av rysk desinformation som av en redigerare som inte tänkt sig för, vilket är det troliga svaret.

Så, varför är det okunnigt?

Av den enkla anledningen att en betydande del av det bistånd som går till Ryssland handlar om att stötta det civila samhälle Putin under två decennier gjort att för att krossa. Det handlar om att öka kontakterna mellan människor i Ryssland och andra länder. Det går inte till “Ryssland”.

Det rimliga svaret är att öka biståndet

Allt bistånd behöver inte vara bra i det läge som nu råder. Enligt de riktlinjer regeringen slagit fast ska biståndet till Ryssland främja demokrati och mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Det ska också stärka miljö- och klimatarbetet i Ryssland.

Det är tänkbart att det finns projekt i den senare kategorin som inte bör förlängas. Det är viktigt med sanktioner mot Ryssland, och minsta stöd till regimen i Moskva måste dras in. Kontakter måste ses över, vare sig det handlar om att köpa gas och olja, spela idrottsmatcher, handla med ryska företag eller skicka bistånd via den ryska staten.

Men stödet till demokrati och mänskliga rättigheter?

Detta hindrar förstås inte den politiska högern från att omedelbart försöka göra politiska poäng på dessa biståndspengar.

”Nej, Sverige ska i rådande läge absolut inte ge 400 miljoner kronor till Ryssland”, skrev Kristoffer Tamsons, politiker i Stockholm, som istället tyckte att vi skulle ge pengarna till Ukrainas försvar.

Oliver Rosengren, politiker från Växjö, skrev något liknande.

Deras hållning är förstås djupt oseriös. Tror de ens själva på vad de skriver? Min erfarenhet är att Moderaterna alltid värnat om stödet till demokrati och mänskliga rättigheter i Ryssland och länderna i det forna östblocket.

Vill de plötsligt strypa detta? I ett läge då det behövs mer än någonsin.

I slutet av förra veckan hölls till exempel ett möte i Stockholm mellan svenska, ryska och ukrainska författare och översättare. Mötet hade inte blivit av utan biståndspengar.

Är det den sortens stöd Tamsons och Rosengren vill dra in?

Det rimliga svaret är förstås det motsatta. Öka biståndet till demokrati och mänskliga rättigheter i Ryssland. Skapa ännu fler mötesplatser mellan oberoende journalister, aktivister och oppositionella därifrån och människor från Sverige, Ukraina, ja, hela Europa.

Det enda sättet att möta Putins desinformation och hans försök att ta total kontroll över det ryska samhället är att stötta motkrafterna. Och de finns. Det är trots allt en av ljuspunkterna under de senaste dagarna. Trots åratal av propaganda verkar stödet för kriget mycket begränsat. Människor vågar sig ut för att demonstrera mot det. Röster höjs i opposition.

Med dessa skall vi ha kontakt.