debatt Trots att digital nattillsyn fortsätter att införas brett i Sveriges kommuner vet vi fortfarande lite om dess effekter. Det som förvånade oss är att vi inte fann någon tydlig evidens på hälsoutfall eller minskad arbetsbelastning för vårdgivare, skriver forskare från Mälardalens högskola.

Cirka 76 procent av Sveriges kommuner har infört digital nattillsyn för äldre som bor i ordinärt boende, enligt Socialstyrelsens rapport 2021.

Trots att digital nattillsyn fortsätter att införas brett i Sveriges kommuner vet vi fortfarande lite om evidens bakom dess effekter från olika perspektiv. Vår forskargrupp vid Mälardalens högskola har gjort en systematisk litteraturöversikt för studier kring digital nattillsyn som är genomförda mellan 2005-2020. Denna litteraturöversikt är nyligen publicerad i BMC Health Services Research 2021:21(1);622

Vi fann generellt låg vetenskaplig kvalitet i de 744 studier som vi hittade och kunde slutligen granska endast fem studier som uppfyllde inklusionskriterierna. Tre studier var från USA och två från Norge, ingen från Sverige. De från Norge var rapporter och inte publicerade i vetenskapliga tidskrifter.

Vi fann måttlig evidens på följande;

  • Effektivare arbetsprocesser i vissa fall
  • Bättre livskvalitet för slutanvändarna
  • Kostnadsbesparing för socialtjänst och omsorg

Det som förvånade oss är att vi inte fann någon tydlig evidens på hälsoutfall eller minskad arbetsbelastning för vårdgivare.

En utmaning för forskare är att kunna designa högkvalitativa forskningsstudier och tillämpa relevanta analyser som belyser evidens på ett säkrare sätt med så lite bias som möjligt. Kommuner och regioner behöver samverka med forskare vid implementering av hälso- och välfärdsteknik. Företag behöver involvera forskare vid utveckling och utvärdering av HVT.

Trots att 58% av kommunerna har ett ledningssystem som omfattar välfärdsteknik, är oftast planering för vetenskaplig uppföljning och utvärdering en bristvara i många kommuner. Det behövs forskning kring implementering av hälso- och välfärdsteknik i Sveriges kommuner och ett nationellt stöd kan underlätta detta. Detta behövs för att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter!

 

Sarah Wamala Andersson, Professor i hälso- och välfärdsteknik, Mälardalens Högskola

Matt Richardson, Senior forskare, Mälardalens Högskola

Sara Landerdahl Stridsberg, Informations specialist, Mälardalens Högskola

Maria Ehn, Forskare, Mälardalens Högskola