En av de storheter som återkommande kan vara svaret på i princip alla frågor om hur samhället kan bli bättre är utbildning. När det gäller ungdomsarbetslöshet är utbildning också lösningen statistiskt sett. De med en gymnasieexamen från ett studieförberedande program är underrepresenterade bland unga arbetslösa.

Andra framgångsfaktorer som presenterades på TCO:s seminarium om ungdomsarbetslöshet i går är sommarjobb och tidig arbetslivserfarenhet. Högst upp på TCO:s önskelista fanns utbildningsinsatser. För att kompetens spelar större roll när arbetsgivare funderar på att anställa, än kostnaden för arbetsgivaren.

Det stora behovet av nya lärare fram till år 2020 skulle kunna vara ett sätt för utbildningsministern att slå två flugor i en smäll: Ungdomsarbetslösheten och satsning på utbildning genom att försöka göra något åt lärarbristen. Men i stället har Jan Björklund höjt rösten med förslaget att kommuner och landsting ska sänka ungdomars löner med 25 procent för att få fler unga i arbete.

Ett utspel som väcker frågor.

Till exempel, är förslaget om sänkta ungdomslöner också en ett sätt att flirta med statsministern? En strategi för att få folk, för att undvika alldeles för låg pension, att arbeta tills vi är 75 år. Eller, är sänkta ingångslöner FP:s lösning för att få till den efterlängtade lönespridningen bland till exempel lärare? Oavsett verkar Folkpartiledaren tycka att det är okontroversiellt att lägga sig i lönebildningen, i alla fall så länge det handlar om att sänka löner.

Statsministern har avfärdat lönesänkningsidén. I stället har finansministern gett Svensk Handel och Handelsanställdas förbund i uppdrag att utreda hur ungdomar kan erbjudas tjänster till lägre lön under en begränsad tid tillsammans med utbildning. Något som redan finns inom ramen för vissa kollektivavtal.

Regeringens aldrig sinande förtroende för ekonomiska incitament som drivkraft för förändring är svårsmält. Som ivriga bävrar riktar de subventioner mot ett märkligt urval av grupper. Ta till exempel jämställdhetsbonusen, som visat sig vara just en bonus för dem som ändå delar lika på föräldraförsäkringen. Eller de halverade arbetsgivaravgifterna för unga. Företag har fått lägre kostnader trots att effekten är mycket osäker på lång sikt.

För att minska ungdomsarbetslösheten påpekade samtliga deltagare på TCO:s seminarium att det viktigaste är att skapa en större total efterfrågan på arbete. Vi måste också komma ifrån vad TCO:s ordförande Eva Nordmark kallade för en ”politisk sanning” i dag, nämligen att sänkta ingångslöner, som bland annat SHR överväger som krav i avtalsrörelsen, löser problemen. För det gör det inte.

I väntan på det ska det bli intressant att se hur det går för de sjuksköterskestudenter som gjort gemensam sak och inför sommaren ska tacka nej till jobb med lägre ingångslön än 24 000 kronor. Frågan är, lönar det sig med utbildning?