Skolfrågan avgjorde gårdagens partiledarduell i Agenda. Stefan Löfven vågade äntligen kliva fram och visa vem han är. 

Stefan Löfven såg stressad ut när valårets första teve-toppduell drog igång i söndagens Agenda. Och visst fanns det anledning till nervositet. Fredrik Reinfeldts debattstil – passivt aggressiv på samma gång som hans subtila påhopp kryddas med exemplifieringar – har ingen socialdemokratisk ledare riktigt fått häng på. Dessutom var ämnena: skolpolitiken och svensk utrikespolitik i skuggan av utvecklingen i Ukraina som gjorda för sittande regering.

Men det skulle bli skolfrågan som avgjorde duellen, mest för att Löfven äntligen vågade kliva fram och visa vem han är.

Ett problem med svensk politisk debatt har varit frånvaron av korrekta, vetenskapligt baserade faktaunderlag. Hur har det egentligen gått för Sverige under alliansen? Vad hände med arbetslinjen? Med världens bästa skola? Med utanförskapet? Medierna – i högsta grad även Agenda – har lagt mycket krut på att framställa de båda blocken som politiskt likvärdiga. Det blev också Reinfeldts linje i duellen – han återkom ständigt till att alliansregeringen och socialdemokraterna i grund och botten vill samma sak och att det bara är medel och kompetens som skiljer dem åt, givetvis till alliansens fördel. Vi känner igen retoriken från dusterna mot Göran Persson, då Reinfeldt om och om igen kunde påpeka att det inte var någon skillnad mellan partierna.

Men den här gången vägrade Löfven att spela med. Inpasset om den svenska skolan gav honom anledning att komma in på svenska folkets favoritfråga, vinsterna i välfärden, där alliansen ligger pyrt till. Rekordökningen av privatiseringar i offentliga sektorn har lett till en tydlig nedgång i förtroendet inte bara för skolan, utan för flera centrala välfärdsinstitutioner.

Men det finns andra fakta som måste svida för Reinfeldt. Den svenska skolan är efter dessa år i alliansens experimentverkstad ett med PISA-mått mätt gigantiskt fiasko. ”Era resultat är katastrofala”, röt Löfven med ovanlig hetta. Och det är de. Faktiskt lika katastrofala som arbetslöshetssiffrorna: Sverige har nu hög arbetslöshet och den högsta ungdomsarbetslösheten i Norden samtidigt som vi investerar allt mindre i forskning och utbildning. Många forskare anser att det är privatiseringar av välfärden och minskade offentliga investeringar som har spätt på utvecklingen.

Hur skulle den benhårda företrädaren för regeringens arbetslinje försvara sig mot de här anklagelserna? Reinfeldt tog till det äldsta tricket i boken. Med sifferexercis som gick över huvudet på tittarna ”bevisade” han att 11 miljarder saknas i den socialdemokratiska budgeten. ”Akta dig”, sa Löfven, som menade att något budgethål inte existerar. ”Det går att slänga ur sig sådana saker, men de går lätt att kolla upp.”

Vilket vi nu får hoppas att journalisterna gör.