Per Lodenius, Karin Fälldin och Kenneth Nilshem. Fotograf: Karin Waldén-Egholt och Centerpartiet

Debatt I pandemins spår har betydelsen av närmiljön och lokalsamhället ökat. Samtidigt riskerar nödvändiga investeringsstöd till landsbygderna att minska kraftigt när behovet är som störst, skriver Bygdegårdarnas Riksförbund.

När vi summerar våren hos våra 1 447 medlemsföreningar kan vi konstatera att läget är tufft. Brist på både bokningar och ekonomiskt stöd gör att många bygder oroar sig för att deras samlingslokal ska försvinna. För bygderna är huset livsviktigt. Det är här man möts, utbyter idéer och kunskap. Samarbete mellan olika samhällssektorer är en viktig del i att skapa förutsättningar för entreprenörskap och servicelösningar.

Bygdegården är ett nav, en förutsättning för att andra föreningar, företagare och offentliga aktörer ska kunna bedriva verksamhet på landsbygderna, då både offentliga och kommersiella lokaler ofta saknas. I Ljustorp ryms både restaurang, bibliotek och affär i bygdegården. Kalvsviks bygdegård inhyser skola och förskola. Över 400 bygdegårdar har offentlig service i sin lokal, långt fler tillhandahåller sin lokal för servicelösningar.

För många av dessa bygdegårdar hade det inte funnits möjlighet att skapa den verksamhet som finns idag utan investeringsstöd. Bygdegårdarnas Riksförbund ser nu med oro att investeringsstöd både dra ned, att tätorter får fördelar framför landsbygder liksom att näringslivet prioriteras framför civilsamhället. Det är en illavarslande utveckling för det demokratiska samhället utanför storstaden. Boverkets stöd för samlingslokaler planeras att minskas med 20 miljoner kommande år, samtidigt som förordningens prioritering av socioekonomiskt utsatta områden i storstäder finns kvar.

Enligt SCB kommer det redan år 2026 att finnas fler barn i landsbygds- kommuner än i storstadskommuner.

Att storstäder får en gräddfil, oavsett var behoven är störst, är inte rimligt. Ansökningstrycket visar att landsbygderna har lika stora behov av investeringsstöd som tätorterna. Jordbruksverkets förslag till övergångsbudget för Landsbygdsprogrammet innebär att stöd för investeringar i lokaler, service och bredband helt tas bort till förmån för livsmedelsproduktion.

Landsbygdsutvecklingen hänvisas till samverkansstödet Leader, vilket riskerar att kraftigt minska nödvändiga investeringar i lokaler. Bygdegårdarnas Riksförbund ser med stor oro på den utveckling som sker med minskad budget för investeringsstöd hos Boverket och inom Landsbygdsprogrammet.

Fler arbetsgivare ser positivt på distansarbete och allt fler utbildningar erbjuds på distans. I framtiden är boende i storstäder inte längre en förutsättning för att få tillgång till arbete och utbildning. Enligt SCB kommer det redan år 2026 att finnas fler barn i landsbygdskommuner än i storstadskommuner. Men utan ett väl fungerande lokalsamhälle där kultur, service, uppkoppling eller social stöttning finns tillgängligt riskerar landsbygdernas attraktivitet att dala.

Bygdegårdar är en central del av lösningen, genom sin flexibilitet och långsiktighet möjliggör de en mångfald av verksamheter och tvärsektoriell samverkan. Vi är en växande rörelse – fler bygder vill ha bygdegårdar och fler bygdegårdar möjliggör lokal utveckling. Vi får inte sluta investera i de möjligheter som en lokal framtid för med sig. Vill vi bedriva landsbygdsutveckling som är långsiktig och skapar möjligheter till ett hållbart samhälle – då måste vi fortsätta investera i de verksamheter som är ett nav mellan medborgare, föreningsliv, företagare och offentlig sektor.

Vi ställer förhoppning till att regeringen nu ser över hur investeringsstöd ska riktas för att möta landsbygdernas behov av utveckling.

Per Lodenius
Förbundsordförande Bygdegårdarnas Riksförbund

Karin Fälldin
Förbundschef Bygdegårdarnas Riksförbund

Kenneth Nilshem
Ordförande Bygdegårdarnas Riksförbunds Landsbygdsråd