“Vi ser att dagens upphandlingssystem inte fungerar. Förutom att det avsätts för lite pengar, har våra politiska företrädare dessutom inte särskilt bra verktyg för att säkra att vård och omsorg drivs med hög kvalitet”, skriver företrädare för Kommunal i en debattreplik till Välfärdens grupp 8. 

Att Kommunal tar initiativet till att diskutera den lagstiftning och de förutsättningar som våra politiska företrädare har att utforma framtidens välfärd utifrån, beror på att vi ser hur det fungerar idag. Vi ser att delar av välfärdssektorn inte fungerar särskilt bra. Det vanligaste är att Kommunals medlemmar rapporterar om hur våra äldre utsätts för risker i äldreomsorgen, därför att bemanningen och resurserna inte räcker till. Vi är oroade över denna utveckling.

Vi ser en trend i samhället där allt mer ska mätas och kontrolleras, och där vi avsätter allt mer resurser för att göra detta – istället för att faktiskt utföra omsorgen eller vården. Det kallas kvalitetskriterier, nyckeltal och det kallas New Public Management.

Vi är oroade, för att vi inte tror att det är en positiv utveckling: vad som är god omsorg kommer aldrig gå att fånga i några nyckeltal eller andra parametrar. God omsorg handlar om mötet mellan omsorgstagare och personal. Personal som är på rätt plats och har rätt utbildning – och en högre grad av professionalisering.

Vi ser att dagens upphandlingssystem inte fungerar. Förutom att det avsätts för lite pengar, har våra politiska företrädare dessutom inte särskilt bra verktyg för att säkra att vård och omsorg drivs med hög kvalitet. Ta upphandlingar som exempel. Mycket pekar på att enskilda länder har stort utrymme inom ramen för EU-lagstiftning att utforma sina välfärdssystem – tvärt emot den bild man ibland får i den svenska debatten. Låt oss ta oss an den möjligheten, och låt oss därmed sluta reducera frågan om god omsorg och värdig människosyn till en fråga om siffror på pappret och en fråga om ”rätt” kvalitetsmått: allting går inte att mäta, men de verktyg vi har – LOV och upphandlingar – bygger i dag på mätbarhet.

För visst ska vi ha valfrihet. Men samhället kan inte lägga på våra sjuka och svaga att ta ansvar för sin egen vård och sin egen omsorg så som idag – det måste de som arbetar med frågan, och de som är formellt ansvariga, göra. Det görs genom att våra politiker får större ansvar och genom att de får större möjligheter att utesluta de som inte sköter sig – men också större möjlighet att behålla dem man är nöjda med. Inte genom fler enkäter, mätningar och komplicerade kontrakt.

 Kristina Mårtensson, Utredningschef Kommunal

Simon Vinge, Utredare Kommunal