ledare LEDARE | Attentatet i Wien är riktat mot en världsmetropol som gjort upp med gamla fördomar, men nu åter tycks hamnat i konflikt mellan islam och ”Väst”. En konflikt som borde ligga på historiens skräphög. Offren för hetsen kan bli oskyldiga människor på gatan. Och den öppna staden.

Ännu ett attentat, ännu en stad i skräck. I går kväll slog en eller flera terrorister till mot centrala Wien. Tre människor sköts ihjäl, femton skadades, varav några svårt. När skjutningen började var de smala innerstadsgatorna fulla av folk: allhelgonadagen den 1 november är en ledig dag i Österrike, det var en mild kväll, och många hade bestämt träff i centrum timmarna innan Österrikes skärpta corona-restriktioner skulle träda i kraft natten mellan måndag och tisdag. Från och med idag måste alla restauranger och barer hålla stängt för att minska smittspridningen, och det råder utegångsförbud mellan åtta på kvällen och sex på morgonen, med några få undantag.

Kvarteren där tre personer dödades är ett nav i nöjeslivet i Wien. Wienarna har döpt området till Bermudatriangeln eftersom det är så lätt att fastna i någon av alla barer och restauranger som ligger där.

På samma plats, på gatan utanför synagogan, skedde ett annat terrorattentat för snart 40 år sedan.

När det här skrivs vet vi mycket lite om bakgrunden till dådet. Men mycket tyder på att det inte var själva nöjeskvarteren som attentatet riktades mot, utan mot synagogan och den judiska församlingens lokaler som ligger i samma kvarter. De första skotten avlossades på Seitenstettengasse, där ingången till Wiens centrala synagoga, Stadstemplet, ligger. Synagogans port var dock stängd.

På samma plats, på gatan utanför synagogan, skedde ett annat terrorattentat för snart 40 år sedan. Sommaren 1981 sköts två människor ihjäl och 18 skadades av två medlemmar i den palestinska terroristgruppen som leddes av Abu Nidal. Båda greps direkt efter attentatet, och en av dem erkände även mordet på det socialdemokratiska borgarrådet Heinz Nittel som skett den 1 maj samma år. Heinz Nittel var tillsammans med Wiens borgmästare Leopold Gratz och holocaustöverlevaren Leon Zelman med och grundade Jewish Welcome Service, en organisation som än idag arbetar för att underlätta för judar som fördrevs från Wien under nazitiden och deras släktingar att återvända till sin stad.

Skott avlossades på ytterligare fem platser: på det lilla Morzintorget, på tre av kullerstensgatorna som löper ner mot turiststråket och på själva gågatan Graben innan polisen lyckades skjuta ihjäl en av de förmodade attentatsmännen. Enligt Österrikes inrikesminister var han en IS-sympatisör. Han bar på ett automatvapen och var utrustad med ett sprängbälte (det visade sig dock vara en attrapp).

Vad drev honom? Vad kan ha drivit eventuella medhjälpare? Kanske är det ännu ett antisemitiskt dåd, kanske är det rimligare att dra paralleller till attentatet vid Notre Dame-basilikan i Nice i torsdags, där tre människor mördades med kniv av en ung tunisier, av allt att döma en islamist. Kanske hade han uppfattat den uppmaning att attackera kyrkor i Frankrike som en del av en ”individuell Jihad” som den Al Qaida-nära nyhetsbyrån THABAT skickat ut, och som Frankrikes inrikesminister varnade för redan helgen innan attentatet i Nice (som franska dagstidningen Le Figaro var först att rapportera om).

I Wien oroar sig många för att terrordådet i innerstan kan vara inspirerat av den allt mer aggressiva stämningen mellan Turkiets president Erdoğan och europeiska ledare som Frankrikes president Macron.

I lördags (31/10) stormades en kyrka i Wien av ett 50-tal ungdomar som vandaliserade kyrkbänkar och altaret. Enligt polisen, som ingrep mot ett stort gäng ungdomar precis i närheten några timmar tidigare, handlar det om ungdomar med turkisk bakgrund som ropade islamistiska slagord. Erdoğans självutnämnda genomförare.

I Wien har hat mot både judar och muslimer en mörk historia. Under århundraden präglades stadens identitet, liksom Österrikes, av att man såg sig som kristendomens sista utpost mot det muslimska Osmanska riket. Det judiska Stadstemplet måste döljas bakom en husfasad för att få uppföras, och under förintelsen nästintill fördrevs och mördades så gott som hela Wiens judiska befolkning.

Men staden har efter 1945 framgångsrikt försökt bygga sin självbild på andra traditioner, som också finns. Världsmetropolen Wien, där det vid förra sekelskiftet gavs ut dagstidningar på ungerska, tjeckiska, slovenska, liksom en rad judiska tidningar. Smältdegeln, som sedan årtionden är hem åt hundratusentals stolta wienare som är födda i före detta Jugoslavien. Och i Turkiet.

President Erdoğan försöker vinna inrikespolitiska poänger på att framställa sig som islams beskyddare, och stampa upp en intolerant konflikt mellan islam och ”Väst” som borde få ligga kvar på historiens skräphög. Offren för hetsen kan bli oskyldiga människor på gatan. Och den öppna staden.