Aktieägarna har köpt sig jättelika sugrör som de stuckit ner i skolverksamheten.
Efter valet i höst kan det äntligen vara dags för de vinstdrivande skolföretagen att avveckla sig själva.
Det vore en stor vinst. För alla som genom åren argumenterat för att skolelever och aktiebolag inte hör ihop. Och för själva skolan, som äntligen kan låta resurserna gå till det de ska: undervisning, vackra klassrum, pedagogiska skolgårdar, välfyllda skolbibliotek.
Vinstdriften har inte tillfört skolan några resurser. Tvärtom, aktieägarna har ju investerat i löften om framtida avkastning, vartenda öre de lagt in vill de ha tillbaka, med saftig ränta. En ren förlustaffär för samhället. Aktieägarna har köpt sig jättelika sugrör som de stuckit ner i skolverksamheten, redo att suga upp så mycket som marknadsföringen klarar av att sminka över.
Gigantiska systemfel
För att det ska bli så mycket avkastning som möjligt sätter skolföretagen press på större klasser, färre och billigare lärare, mindre skolgårdar, nedbantad elevhälsa. Skolbibliotek? Glöm det. Det räcker med en samling böcker, det har Skolinspektionen slagit fast, visar en viktig rapport från fackförbundet Dik.
Jag ska inte tynga den här texten med beskrivningar av det gigantiska systemfel som den världsunika svenska marknadsskolan utgör. Att vi dessutom överlåtit myndighetsutövning i form av betygssättning till vinstdrivande företag är grädden på moset, om betygen inte duger kan du byta till en skola som är mer generös med betygen, det är absurt. Citerar Per Molander och Tormod Johansen som skrev vasst om detta i Dagens Arena häromdagen: Ingen argumenterar för konkurrerande domstolar som jagar kunder med mottot ”Om du är missnöjd med din dom – vänd dig till oss”.
Inget annat land har tagit efter, och nu ska vi ju snart lämna den bakom oss även i Sverige.
Nu klipper vi sugrören. Vi kommer inte att sakna dem.
Fortsatt mångfald
Nej, det innebär inte att mångfalden försvinner. Tvärtom. De stora friskolekoncernerna är just nu i färd med att köpa upp och konkurrera ut mindre, idéburna skolor. Utan jättar som Academedia (visste du att de har en egen, kommersiell kedja med ”Montessori-skolor”, Montessori Mondial?) skulle sådana skolor kunna blomstra och bli fler.
Ja, det kan bli praktiska problem under en övergångstid. Men nej, friskolekoncernerna är inte ”too big to fail” som Marcus Larsson påminner om.
Koncernerna bedyrar ju gång på gång att det inte handlar om vinsten, att de driver skolor för elevernas och lärarnas skull. Självklart kommer de att övergå i andra driftsformer på ett ansvarsfullt sätt. AB kan bli SVB – aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (formen finns redan), eller stiftelser. Eller varför inte låta lärarna ta över, vi brukar ju få höra att det var för att lärarna skulle få ”alternativa arbetsgivare” som friskolorna startades.
Koncerner ägda av riskkapitalbolag får ombilda sig till nätverk av skolor. No big deal, ingen stor dramatik, driftsformen spelar ju ingen roll?
Inför valet lanserar tjänsteföretagens arbetsgivar- och lobbyorganisation Almega kampanjen ”Välfärden bortom rubrikerna”. Almega tycker att debatten handlar för mycket om ”system, ägande och vinster”. De vill hellre prata om ”människor som går till jobbet varje dag för att undervisa barn, vårda patienter och skapa trygghet för äldre”.
Ja, låt oss äntligen göra det.
Lisa Pelling
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
