Ett samhälle som fängslar barn är knappast ett samhälle som går mot det bättre.
Regeringen och SD vill lägga ned sluten ungdomsvården (som SIS har ansvar för) och istället skicka ungdomar som begått brott till fängelse.
Jag föreslår en alternativ lösning.
Istället för att frihetsberöva barn och placera dem med vuxna kriminella, sätter vi barnen som begår brott på båtar. Innan de hamnat i grövre brottslighet.
Det har förstås prövats tidigare. 1989 startades ett projekt för att hantera unga killar på glid mot kriminalitet. Den dåvarande S-regeringen skulle skicka ungdomarna på seglingstur ut på havet i sex månader för att rehabiliteras. Värstingresorna, som de kallades, blev mycket uppmärksammade och kritiserade, och ofta blev det kaos. Men felet låg nog mer i utförandet än i själva idén.
Det är en mycket krävande omställning för kriminalvården, som redan saknar 18 000 fängelseplatser
Det behövs bara bättre förutsättningar. Bättre handledare, bättre planering, och bättre utformning. Det handlar inte om att få iväg ungdomar från gatorna, det handlar om att faktiskt ge dem en chans att ta ansvar, våga sig på något nytt, få känna sig behövda och som att de tillför något viktigt.
I regeringens förslag ska kriminalvården istället för SIS ha ansvar för ungdomsfängelser, men kriminalvården har inte kompetens att arbeta med barn. Barn, även kriminella sådana, bör behandlas som barn, inte som vuxna. Det är lätt att glömma när de kallas för allt annat.
Det är en mycket krävande omställning för kriminalvården, som redan saknar 18 000 fängelseplatser. Som redan är underbemannad och därför anställer personer utan kompetens och utbildning. Som redan är i en kris med förhöjda säkerhetsrisker till följd av överbeläggning.
Det är dessutom dyrt att låsa in människor. I dag kostar det i Sverige närmare 4 000 kronor per dygn per intagen på kriminalvårdens anstalter. En tur till havs som förändrar ett barns livssyn och val kan kosta samhället mycket mindre.
Visst kan det tyckas naivt att tro att ett äventyr ute i världen är lösningen för barn som är på väg att socialiseras till brottslingar, men att skicka barn ut till havs där de är beroende av varandra och får arbeta hårt måste ändå vara tusen gånger bättre förslag än dagens misslyckade system som gör det allt svårare för dem att se en alternativ verklighet. Ute till havs får de åtminstone känna doften av salt, måsarna skria, vågorna dåna och en känsla av världen utanför som är många gånger större än den verklighet som barnen levt i.
Gör om SIS till en riktig rehabiliterande verksamhet. Ge barnen en möjlighet att uppleva annan värld, en annan verklighet, och även om bara hälften faktiskt rehabiliteras kommer det vara en mindre samhällskostnad än de 23 miljoner kronor som en gängkriminell som är aktiv i 15 år kostar samhället.
Sara Razi Ullah
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
