Cecilia Malmström.
Foto: Peterson institute for international economics

Krönika Det är det vi nu ser med den våg av industripolitik och statsstöd som kraftigt gynnar rika länder men som riskerar att förvärra världens klyftor och utesluta utvecklingsländerna från möjligheten till billig grön teknik.

Häromdagen såg jag filmen om Dag Hammarskjöld. Det är en intressant skildring av den svenske FN-generalsekreteraren under hans sista dramatiska månader. Det är också en historisk påminnelse om en tid när FN var relevant. Visst intrigerade stormakterna även då på 60-talet, men FN var ändå en viktig och mäktig organisation som rönte respekt och fick stor uppmärksamhet.

Idag är tyvärr FN delvis förlamat av veton och låsningar i säkerhetsrådet. I en tid med krig, klimathot och ökade klyftor är världen i akut behov av starka internationella organisationer samt fungerande multilaterala spelregler. Tyvärr är dessa svagare än någonsin. Även G7, G20 och WTO hackar ordentligt.

Förra veckan träffades WTO:s handelsministrar i Abu Dhabi. Sådana konferenser hålls vartannat år med ministrar från alla 166 medlemsländer. Tyvärr var det länge sedan WTO levererade något av kraft, organisationen har de senaste åren kraftigt försvagats och USA, som en gång var drivande i dess bildande, har slutat att engagera sig och bryter mot flera av WTO:s principer. Trumps tullar på stål och aluminium bröt mot WTO-reglerna och delar av klimatpaketet IRA (Inflation Reduction Act) har diskriminerande inslag som inte är WTO-fähiga.

Även Kina bryter mot WTO-reglerna och har heller inte gjort de reformer som landet lovade när det blev medlem för drygt 20 år sedan. Om varken USA eller Kina följer spelreglerna, varför ska då de andra bry sig?

Tack vare internationell handel har miljoner människor globalt lyfts ur fattigdom. Regelverket styr hur vi ska handla med varandra, men utan spelregler bli det lätt ett slags vilda västern. Det är det vi nu ser med den våg av industripolitik och statsstöd som kraftigt gynnar rika länder men som riskerar att förvärra världens klyftor och utesluta utvecklingsländerna från möjligheten till billig grön teknik.

Förväntningarna i Abu Dhabi var låga men på övertid lyckades några mindre överenskommelser göras. Det finns fortfarande liv i WTO, men organisationen är inte av den kaliber vi skulle behöva.

EU har varit pådrivande för förändringar i WTO tillsammans med en stor grupp så kallade ”mellanmakter”. Det finns många kloka förslag. Utan USA och Kina vid bordet blir det dock svårt. Donald Trump har hotat med att lämna WTO och att införa allmänna tullar på alla varor och tjänster som US importerar, dessutom en extra strafftull på 50 % på alla varor från Kina. Också Bidenadministrationens intresse för WTO har varit mycket ljumt och de har inte engagerat sig i reformarbetet. Det var också USA som dödade tvistlösningsmekanismen i WTO genom att blockera tillsättningen av nya domare. Även Indien har val i år och världens folkrikaste land är en besvärlig WTO-medlem som ofta blockerar överenskommelser.

Vad kan man då göra? Hela poängen med WTO är att alla lyder under samma regler, och fram till nyligen rättade sig faktiskt de flesta efter dem. Över 90 % av världens handel sker fortfarande enligt WTO-regelverket. Men visst krävs det reformer. Kravet på enhällighet gör att ett fåtal länder kan blockera och sekretariatet har väldigt lite resurser jämfört med t.ex. OECD, IMF eller Världsbanken. Icke desto mindre måste vi bygga på det vi har. Det pågår förhandlingar inom digital och grön handel med en större grupp länder; dessa kan gå vidare i väntan på att alla vill vara med. Just nu finns omkring 30 olika varianter av koldioxidtullar eller avgifter i världen.

WTO skulle kunna bli det internationella organ som leder och övervakar alla olika modeller som nu växer fram i världen så att konsekvenserna inte blir nya handelskrig utan tvärtom leder till samordning och minskade utsläpp. Sådana förslag fanns i Abu Dhabi, men tyvärr blev det ingen enighet om detta. Dag Hammarskjölds tid känns långt borta.

Cecilia Malmström, Sveriges f.d. EU-kommissionär