Lina Hading

debatt Studie- och yrkesvägledningen spelar en särskilt viktig roll för att stärka möjligheterna för unga i utsatta områden att skapa sig ett bra liv. Det är ytterligare en anledning att införa en legitimation för studie- och yrkesvägledare, skriver Lina Hading från LR Stud.

När vi pratar om den svenska skolan är det oftast med blicken riktade på den klassiska kunskapsinhämtningen och bristen på legitimerade lärare i olika ämnen och stadier. Vi vet vad vi vill ha. Elever som är motiverade, vet vad de vill, vågar göra klassresor, bryta könsnormer, hitta rätt i livet och ta bra beslut. Då är min direkta fråga varför vi inte pratar mer om den havererande studie- och yrkesvägledningen?

Sverige har stora problem med utslagningen av elever i skolan. Endast tre av fyra elever går ut gymnasieskolan med en examen. Alla de personer som inte kommer in i arbetslivet kostar vårt samhälle hundratusentals kronor varje år. För att inte prata om det personliga lidandet för dem som hamnar utanför samhället.

Lärarbristen har blivit otroligt tydlig sedan legitimationskravet kom. Syv-bristen är fortfarande osynlig.

Genom en kontinuerlig och kvalitativ vägledning kan skolan göra skillnad. Att arbeta med vägledning är hela skolans ansvar, både lärare och vägledare ska jobba med vägledning under ledning av huvudman. Elever har enligt lag rätt till vägledning redan från årskurs 1 i grundskolan. Ja, ni hörde rätt. Det är såklart svårt att se längre än näsan räcker och investera i kvalitativ vägledning redan från åk 1, annars kommer det inte att göra någon skillnad.

Om vi ska lyckas med en kvalitativ vägledning genom hela utbildningssystemet är en grundpelare att vi har utbildade vägledare i våra skolor. I grundskolan saknar 1 av 3 studie- och yrkesvägledarexamen och i gymnasieskolan saknar ca 1 av 5 studie- och yrkesvägledarexamen. Självklart är bristen på utbildade vägledare ett stort och dyrt problem för Sverige, vi behöver utbildade studie- och yrkesvägledare på varje skola.

Lärarnas Riksförbunds studerandeförening kräver att:

  • det ska införas en legitimation för studie- och yrkesvägledare och att denna endast ges till behöriga studie- och yrkesvägledare.
  • antalet elever per studie- och yrkesvägledare inte ska avgöras av skolans ekonomiska förutsättningar utan stå i rimlig proportion till arbetsbelastning.
  • skolans organisering av studie- och yrkesvägledning ska genomföras med ett tydligt syfte samt vara mätbar och ingå i skolans kvalitetsarbete.

För att våra vägledare ska kunna utföra sitt arbete måste uppdraget vara hanterbart. En person kan inte vägleda 1000 elever och samtidigt stödja övrig personal på skolan i arbetet med vägledning. Speciellt inte utan adekvat utbildning.

Lärarbristen har blivit otroligt tydlig sedan legitimationskravet kom. Syv-bristen är fortfarande osynlig. Det som däremot är synligt är elevers bristande motivation, felval, avhopp och i förlängningen utanförskap. Våra elever förtjänar det vägledningsstöd de har laglig rätt till.

Eleverna behöver ges tillgång till studie- och yrkesvägledning kontinuerligt för att deras behov av vägledning inför de olika val som skolan och yrkeslivet kan erbjuda ska säkras. Med bra vägledning kan man bättre kompensera för elevers socioekonomiska bakgrund.

 

Lina Hading
ordförande Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening, LR Stud