Vi får inte acceptera att näringspolitiska skäl prioriteras framför säkerhetspolitiska vid svensk vapenexport. Socialdemokraterna måste våga agera, skriver SSU:s Gabriel Wikström och Mattias Kristensson.

Sverige är världens största exportör av vapen per invånare. Detta trots att riksdagen för nästan två år sedan gav regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning för att skärpa reglerna.

I dag går mer än hälften av vår vapenexport till länder med bristande demokratiska institutioner, med politisk instabilitet eller länder som befinner sig i konflikt med andra nationer. Det är inte längre säkerhetspolitiska skäl som bygger svenskt vapenexport. Tvärtom är det uppenbart att de näringspolitiska skälen tagit överhanden.

Därför vill vi införa ett demokratikriterium för svensk vapenexport. Frågan är en av SSU prioriterade inför den socialdemokratiska partikongressen i april 2013.

2012 bjöd på alldeles för många oroväckande avslöjanden om svensk vapenexport. Sverige har bistått Saudiarabien i byggandet av en vapenfabrik, svenska vapen har dykt upp i privata amerikanska säkerhetsbolag samt i den burmesiska armén. Regeringen har till och med låtit upprätta en myndighet, Försvarsexportmyndigheten, för att främja den egentligen förbjudna exporten.

Samtidigt har Sveriges största parti, vårt eget moderparti Socialdemokraterna, inte gjort tydliga avståndstaganden av varken Saudi-affären eller vapenexporten till diktaturer i sin helhet. Givetvis är det svåra ställningstaganden som behöver göras, men vi socialdemokrater måste lyfta blicken bort från den av ekonomiska intressen drivna utrikespolitiken som kommit att bli ett av högerregeringens kännetecken. Därför är skapandet av ett demokratikriterium är särskilt viktigt just nu.

  • Utan ett tydligt demokratikriterium är vi inte trovärdiga i freds- och nedrustningspolitiken. Den näringspolitiska inriktning som vapenexporten tagit under de senaste tio åren gör att vi medvetet gör oss mer beroende av att exportera vapen och sälja in dessa vid statsbesök och andra officiella möten med andra regimer. När vi samtidigt har starka ekonomiska intressen att upprätthålla i till exempel Saudiarabien blir det svårt för Sverige att föra en skarp utrikespolitik för fred och frihet, vilket trots allt är målet med svensk utrikespolitik. Det är därför ytterst viktigt att vi bryter det näringspolitiska paradigm som vuxit fram i dagens exportpolitik, vilket ett demokratikriterium starkt bidrar till.
  • Svensk vapenexport står också i kontrast mot den politik som vi vill föra för global utveckling i till exempel Mellanöstern och Nordafrika. Givetvis blir det ett motsatsförhållande att ge demokratistöd till länder med ena handen och vapen med den andra. I ett större perspektiv försvårar svensk vapenexport också Sveriges möjligheter att vara en oberoende röst för demokrati och mänskliga rättigheter. Ett exempel är att ekonomiska beroenden via vapenexport till Saudiarabien gör det svårt att tala med fri röst om exempelvis demokratikampen i Bahrain.
  • Vårt motstånd av vapenexport till icke-demokratier grundar sig även i ett moraliskt ställningstagande. Som socialdemokrater kan vi inte acceptera att Sverige profiterar och bygger en alldeles för stor del av vår export genom att förse förtryckare med fler medel att förtrycka.

Ett demokratikriterium innebär inte att Sverige behöver uppföra en lista på diktaturer i världen. Det kan säkert underlätta för näringsminister Annie Lööf (C) eller försvarsminister Karin Enström (M), som haft svårt definiera Kina eller Saudiarabien som diktaturer, trots dessa länders totalitära styre och upprepade brott mot mänskliga rättigheter.

Vi vill i stället att tydliga kriterier ska tas fram och användas i varje fall då vapenexporten är aktuell. Dessa kriterier ska bygga på att demokratiska förhållanden råder i det aktuella landet. Den uppenbara konsekvensen blir att Sverige inte exporterar vapen till länder som inte når upp till de uppsatta demokratikriterierna.

Vi kan inte längre blunda för de negativa konsekvenser som svensk vapenexport bidrar till och vi kan aldrig acceptera att näringspolitiska skäl prioriteras framför säkerhetspolitiska. Här måste socialdemokratin våga agera. Ett demokratikriterium är ytterst viktigt ur ett långsiktigt säkerhetspolitiskt perspektiv och går dessutom i samklang med målen för vår existerande utrikes- och säkerhetspolitik. På så sätt skapar vi en humanistisk exportpolitik som erkänner människors ofrihet och förtryck som en av våra stora säkerhetspolitiska utmaningar.

Gabriel Wikström, förbundsordförande Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund – SSU
Mattias Kristensson, säkerhetspolitisk talesperson, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund – SSU