Ledare En av friskolesystemets arkitekter vill införa inträdesprov till högskolor och universitet eftersom friskolorna inte klarar av att sätta rätt betyg på eleverna.  Lisa Pelling har en bättre lösning.

De vinstdrivande friskolorna klarar inte av att sätta betyg. Det är ett rätt häpnadsväckande erkännande som Anders Hultin, en av det svenska friskolesystemets arkitekter, gjorde i en debattartikel i Dagens Nyheter häromdagen

Anders Hultin är inte vem som helst i friskolevärlden. Han var politiskt sakkunnig på utbildningsdepartementet under Bildt-regeringen när friskolesystemet skapades. Utan någon ordentlig statlig utredning, och genom en historiskt tunn proposition. Sen gick Anders Hultin direkt från politiken till att själv grunda en friskola (jodå, vi har haft svängdörrar mellan politiken och välfärdsprofiterandet länge), famösa John Bauer. Ni vet skolkoncernen som gick i konkurs och lämnade eleverna i sticket mitt i terminen, för att sedan leva kvar som en zombie-skola som i åratal har krävt in skolpeng i efterskott från de kommuner som hade oturen att drabbas av den. Anders Hultin grundade Friskolornas riksförbund, han var medgrundare till Kunskapsskolan, och berikar sig idag på det svenska skolsystemet genom Watma Education AB, som bland annat driver Fria Läroverken och grundskolorna som kallas Nordic International School. 

Att införa inträdesprov till universitet och högskolor skulle inte bara vara dyrt. Det skulle vara förödande för hela skolsystemet.

I Marcus Larsson och Åsa Plesners oumbärliga ”De gränslösa” (köp den! Läs den!) beskrivs Anders Hultin som en spindel i nätet i den gränslösa gegga av tidigare politiker och ägare av skolkoncerner som även landets statsminister Ulf Kristersson ingår i. Liksom, som bekant, friskoleministern, förlåt, skolministern Lotta Edholm. 

Nu 30 år efter, och ingen vet hur många miljoner i vinstuttag, skriver Hultin att det ”finns goda skäl att genomföra förändringar av friskolereformerna från 1990-talet.” Really? 

Ett av många problem med Sveriges dysfunktionella skolsystem är de grasserande glädjebetygen. Det beror på att betygen är både konkurrensmedel och myndighetsutövning samtidigt. Det är ett inbyggt systemfel. 

Forskarna har kunnat mäta betygsfusket länge, och på senare tid har det kommit allt mer absurda exempel. 

På Cybergymnasiet upptäckte kollegiet att en lärare de aldrig träffat och aldrig sett – en spöklärare som visade sig vara rektorns dotter – gått in och signerat höjda betyg i betygskatalogen. 

Elitskolan Manilla fick flera varningar om att eleverna ägnade sig åt avancerat fusk, men skolan agerade inte. Samtidigt visar en omfattande granskning av Skolinspektionen att Campus Manilla är en av de skolor som har en mycket stor skillnad mellan betyg på nationella proven och slutbetyget (som sätts några veckor eller högst ett par månader senare). På Campus Manilla fick ofattbara 84 procent av eleverna högre betyg i matematik än de fått på det nationella provet. 

Just detta fall verkar ha blivit droppen för rektorn för Handelshögskolan, Lars Strannegård. En icke obetydlig andel av studenterna på Handelshögskolan kommer just från skolor som Campus Manilla.

Strannegård varnar för att Handelshögskolan nu kan komma att behöva införa inträdesprov. Det går helt enkelt inte att lita på betygen längre. De vinstdrivande friskolorna klarar inte av att sätta betyg. 

Anders Hultin himself erkänner att Handelshögskolan har rätt. ”Betygsinflation skulle till exempel kunna elimineras genom att universitet och högskolor svarar för examinationen som ett inträdesprov, så som Handelshögskolans rektor Lars Strannegård nyligen föreslog”, skriver Anders Hultin. I en artikel som i övrigt är en uppvisning av den whataboutism (”det finns minsann dåliga kommunala skolor också”) som är friskolelobbyns sista fikonlöv. 

Att införa inträdesprov till universitet och högskolor skulle inte bara vara dyrt. Det skulle vara förödande för hela skolsystemet, som skulle behöva fokusera på att förbereda eleverna för ett enstaka provtillfälle. Snacka om att rigga skolan för meningslös korvstoppning. 

Det vore bättre att avskaffa vinstjakten i skolan. Nu när inte ens systemets arkitekt tror på det längre.