Hoppas vi slipper återuppleva glädjescenerna på Kungsgatan.

Klyschan att ”vi lär av historien att vi aldrig lär oss av historien” återupprepades av Dick Harrison när 80-årsdagen av segerdagen och firandet på Kungsgatan uppmärksammades i Sveriges Radio under torsdagsmorgonen. Harrison syftade på nedrustningen av det militära försvaret, den globala finanskrisen och framväxten av högerextrema rörelser som alla är företeelser med liknande förlagor på 1920- och 1930-talet. Förlagor som brukar ses som en del av en kedja av händelser som gjorde att nazisterna kom till makten i Tyskland.

Trump skakar om världen med tullar och impulsiva utspel om andra länder

För glädjescenerna på Kungsgatan den 8 maj 1945 markerade slutet för nazismens terror i Europa och för mänsklighetens allra mörkaste tid: förintelsen och andra världskriget.

Självklart ska man aldrig säga att något liknande förintelsen inte kan ske igen, för det kan det absolut. Men man får heller inte bli apatisk av att se mönster som tidigare har föregått fruktansvärda händelser, och det finns verkligen saker i dag som skulle kunna göra framtiden mycket, mycket värre.

Ta bara de upptrappade striderna mellan de två kärnvapennationerna Pakistan och Indien, som sker i regionen Kashmir där även en tredje kärnvapennation, Kina, har landområden. Eller, kriget i Ukraina, där vår militärt och ekonomiskt starkaste allierade USA börjar vackla i stödet till Ukraina och istället skissar på vilka landområden Ukraina ska ge till Ryssland. Eller, det pågående folkmordet i Gaza som ingen i den svenska regeringen ens verkar vilja lyfta ett finger för att stoppa.

Eländet tar inte slut där.

Trump skakar om världen med tullar och impulsiva utspel om andra länder, som definitivt kan eskalera till svårare konflikter än idag. Samtidigt fortsätter skjutningar och sprängningar att skapa oro i samhället och förstöra livet för dem som drabbas. Arbetslösheten i Sverige är rekordhög och de senaste årens inflation har gjort många hushåll just nu upplever sina livs svåraste ekonomiska tider. I ett skräckscenario leder det till fortsatt tillväxt för extremiströrelser.

Som en sista ond kraft som ingen orkar prata om fortsätter koldioxidutsläppen att öka år efter år.

Det mesta har potential att eskalera till katastrof, men utgången är aldrig förutbestämd: Kubakrisen 1962 hade kunnat vara slutet för stora delar av mänskligheten, men var istället över på ett par veckor. Sydafrikas apartheidsystem hade kunnat fortgå ännu längre, eller sluta i något helt annat än andan av frihet och försoning som präglade tiden efter 1994.

Ett sista roligt exempel med koppling till firandet på Kungsgatan är att nationalekonomen Gunnar Myrdal förutspådde att åren efter andra världskrigets slut skulle följas av överproduktion och en mångårig recession. I stället markerar decennierna efter krigets slut tiden för historiens högsta ekonomiska tillväxt.

Vilgot Österlund