Offentlig upphandling som bygger på sociala kriterier kan bli ett viktigt verktyg för att bidra till att förortens unga tar klivet in på arbetsmarknaden. Det skriver Esabelle Dingizian och Linnéa Engström (MP).
Det borde vara statens skyldighet att utveckla innovativa styrmedel som påverkar marknaden så att den inte fungerar hindrande utan främjande för jämställdhet och hållbar utveckling.
Många av Europas unga står utan arbete, utan egen bostad och med en psykisk ohälsa som eskalerar. Det är ohållbart. Satsningar måste göras för unga människors inträde på arbetsmarknaden, ha ett tydligt fokus på byggande av billiga bostäder och på förebyggande hälso- och jämställdhetsarbete. Dessutom måste tydliga satsningar göras på ungas deltagande i politiken.
Uppmärksammade studier både i Östergötland och i södra Sverige ger vid handen att självskadebeteende kan vara så vanligt som att var femte elev i grundskolan regelbundet skär sig, bränner sig eller sticker sig. Skrämmande siffror som visar på vuxenvärldens misslyckande att skapa en trygg atmosfär för våra unga.
Barn till arbetslösa och på annat sätt socialt sårbara föräldrar är mest utsatta för psykisk ohälsa. Decennier av brist på investeringar i förorten har underminerat infrastrukturen, bostäderna och framför allt kapaciteten hos invånarna att adressera de strukturella ojämlikheter de lever i. Hemvisten blir snarare ett stigma och en belastning för livschanserna.
Tillgång till möjligheter är inte jämnt fördelade. I förorten saknas mycket av offentlig och privat service, detta när vi borde ha en utveckling med fler verksamheter och entreprenörer i förorten. Det är som att välbekanta fakta och beprövad kunskap har försvunnit från de som ska ta beslut i frågan.
Sverige har en av Europas högsta ungdomsarbetslöshet. Speciellt utsatta är ungdomar i förorten. Tyvärr är det ofta snack och lite verkstad som gäller. Den politiska makten vaknar först när det brinner eller när integrationsministern gör en stor sak av att bo i förorten en vecka. Några miljoner skickas från ministern för att angripa symtomen och visa handlingskraft. Men samtidigt läggs fritidsgårdar ner och extra personal avskaffas.
Var är de långsiktiga sociala investeringarna?
Vi måste lyfta fram de röster som väldigt sällan hörs. Alla människor behöver tas på allvar och då som individer. När det händer uttrycker vi exakt samma behov av att bli sedda, tagna på allvar och ett behov av omtanke och utmaning. Men en hård miljö kan hämma oss från att uttrycka det.
Våra unga måste ges förutsättningar att ta makt över sina liv. Att få stöd av goda förebilder och att lyckas skapar motivation. De som fått den möjligheten vittnar om att det är avgörande. Organisationer som arbetar förebyggande måste få långsiktiga möjligheter att verka och planera under en längre period. Organisationen ”Din bror ” arbetar med mentorskap för unga killar i Alby, de kan visa att deras arbete ökar tryggheten med 50 procent bland de deltagande unga, skolkningen minskar med 31 procent och våldsanvändningen med 55 procent. Insatser som med omtanke, tydligt ledarskap och hållbart fokus möjliggör för unga att återfå och stärka tron på sig själva.
Förra veckan röstade EU-parlamentet inre marknadsutskott för ett förslag om att offentlig upphandling ska få ta hänsyn till miljö, sociala hänsyn och innovation.
Detta är glädjande och vi anser att det även bör vara statens skyldighet att utveckla innovativa styrmedel som påverkar marknaden så att den inte fungerar hindrande utan främjande för jämställdhet och hållbar utveckling. I Sverige motsvarar den offentliga upphandlingen cirka 500 miljarder kronor per år. Genom att använda krav på miljö- och sociala hänsyn vid upphandling kan vi på ett effektivt sätt använda skattemedel för att skapa ett mer rättvist, jämställt och hållbart samhälle. Det betyder att det är tillåtet att exempelvis formulera ett upphandlingskrav för sociala hänsyn på följande sätt:
”Leverantören har en skyldighet att i samband med fullgörandet av kontraktet anställa långtidsarbetslösa eller att genomföra utbildning för arbetslösa och/eller ungdomar, att följa bestämmelserna i grundläggande ILO-konventioner (international labour organization) om dessa inte har införlivats med nationell lagstiftning eller att anställa ett större antal personer med funktionsnedsättning än vad som krävs enligt den nationella lagstiftningen.”
Offentlig upphandling som bygger på sociala kriterier kan bli ett viktigt verktyg för att bidra till att förortens unga tar klivet in på arbetsmarknaden.
Esabelle Dingizian, riksdagsledamot (MP)
Linnéa Engström, kandiderar till Europaparlamentet (MP)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
