Illustration av Kurz and Allison. Källa: United States Library of Congress

SÖNDAGSKRÖNIKA I en tid av maximal politisk polarisering i USA har varningar om ett nytt inbördeskrig blivit en egen genre i amerikansk media. Och den dystopiska framtidsvisionen riskerar att bli verklighet, skriver Jonas Cullberg.

En man vaknar i sin amerikanska villaförort av att bomber faller så att fönsterrutorna skallrar. Det är omöjligt att veta från vilken av delstatens dussintalet rivaliserande milisgrupper de kommer. Han går till sin lokala mataffär men det är glest på hyllorna. En separatistgrupp kontrollerar jordbruket i norra Kalifornien och en annan har sprängt motorvägarna från Texas, vilket satt stopp för köttransporterna.

I podcasten It could happen here målar journalisten Robert Evans, som tidigare rapporterat från konflikter i Irak och Ukraina, upp sådana scenarier för hur ett nytt amerikanskt inbördeskrig skulle kunna se ut. Det är dystopiska framtidsvisioner men premissen är att de riskerar att bli verklighet.

Robert Evans berättar i podden om hur han kontaktat forskare och militärer i det förberedande arbetet och väntat sig att de inte skulle vilja slösa tid på hans ”spekulativa sci-fi-skit”. Men de visade sig dela hans oro över ett USA som går mot en våldsupptrappning.

Spridningen av politiskt våld i ett land sker ofta enligt ett visst mönster: Extrem polarisering följt av avhumanisering av politiska motståndare. Politiker som skruvar upp retoriken och testar våldsamma budskap. I USA blinkar varningslamporna.

Sprickan mellan republikanernas och demokraternas väljare, mellan kusternas storstäder och en inte sällan beväpnad landsbygd, är större än någonsin och växer ännu mer i och med den pågående riksrättsprocessen mot Donald Trump. Dessutom vädras på flera håll en oro för att presidenten inte kommer lämna ifrån sig makten om han förlorar valet.

Avhumaniseringen finns också där. Statsvetare vid Vanderbilt University noterar i en ny studie att ”väljare är beredda att säga rakt ut att medlemmar i motståndarpartiet är som djur, att de saknar grundläggande mänskliga egenskaper och att de är lägre stående varelser än medlemmarna i det egna partiet”.

Högerextremt våld har ökat de senaste åren, med händelser som massakern i synagogan Tree of Life i Pittsburgh 2018 och masskjutningen riktad mot mexikanska immigranter i El Paso, Texas, i augusti.

Frågan är om någon egentligen tror på ett fullskaligt inbördeskrig, något som i princip aldrig inträffar i rika demokratiska länder. Men som propagandaverktyg är idén farlig nog.

Retoriken om att USA riskerar ett nytt inbördeskrig har länge cirkuleratFox News och inom andra delar av amerikansk höger, ofta i form av hot om att strängare vapenlagar kommer leda till väpnad revolt. Hösten 2017 spreds falska rykten från alt-right-youtubare, konspirationssajter och Trumpvänliga bloggar om att antifascistiska aktivister planerade att mörda Trumpväljare och vapenägare i massor.

Inbördeskrigs-diskussionerna hörs nu på bredare front, även från självutnämnd vänster som Robert Evans. Decembernumret av den anrika liberala amerikanska tidskriften The Atlantic har temat  ”Hur vi kan stoppa ett inbördeskrig”, och diskuterar klyftan mellan stad och land och sociala mediers roll i splittringen, samt berättar om ett projekt där republikaner och demokrater möts i vad som liknar gruppterapi för par i krisande äktenskap. Även Washington Post konstaterar att ”USA talar om något som inte nämnts på 150 år: inbördeskrig”.

I början av oktober twittade Trump, allt mer trängd inför hotet om riksrätt, ut ett citat från Fox News av baptistpastorn Robert Jeffress: 

”…om Demokraterna lyckas tvinga bort presidenten (vilket de aldrig kommer göra) kommer det leda till en inbördeskrigsliknande spricka i vårt land som aldrig kommer att kunna läkas”.

Trump passade också på att kalla riksrättsprocessen för en ”kupp” som syftar till att ta makten från folket.

Oath Keepers, en väpnad milisgrupp, retweetade Trump entusiastiskt med tilläggskommentaren: ”Vi står på randen till ett HETT inbördeskrig. Som 1859. Det är där vi hamnat.

För både presidenten och miliser som Oath Keepers fyller inbördeskrigsretoriken en funktion: Att skrämmas med att vapenägande Trump-väljare står beredda. Frågan är om någon egentligen tror på ett fullskaligt inbördeskrig, något som i princip aldrig inträffar i rika demokratiska länder. Men som propagandaverktyg är idén farlig nog.

Patrick Crusius, som sköt ihjäl 22 personer i El Paso hade tagit till sig Trumps ord om att USA står inför en latinamerikansk ”invasion” innan han laddade sitt vapen. Tvivelaktigt grundade varningar om inbördeskrig, oavsett om de kommer från höger eller vänster, riskerar att skrämma och inspirera andra till våldsdåd.

Jonas Cullberg