Ledare Skattesystemet blir en allt hetare facklig fråga. De fackliga rösterna behöver bli starkare i debatten om hur den välfärd löntagarna bidragit till ska finansieras och fördelas. Forskningen visar att det bidrar till jämlikhet och jämställdhet. 

»Den nyliberala eran är slut. Nu är det dags att skriva historia, ta taktpinnen i välfärdsdebatten och bjuda in LO, TCO och Saco till löntagarnas skatteutredning!»

Tidigare statsminister Göran Persson (S) är säker på sin sak, där han står på scenen i Katasalen i ABF-huset, inbjuden av Kommunal på temat Så stärker vi välfärden: Ta makten över skatterna, annars tar kapitalet den:

«Skatter är en facklig fråga, inse det och tro inte på dem som säger att det är politikernas bord! Sätt bollen i rullning, företräd era medlemmar, annars blir det bara mer miljarder till 3:12-regler, bolagsskatter och kapitalskatter!« säger han med emfas till Kommunals ordförande Tobias Baudin.

Skattesystemet blir en allt hetare facklig fråga. Och de fackliga rösterna behöver bli starkare i skattedebatten när såväl sjukförsäkring, a-kassa och pensionssystemet försämrats, liksom många kommuners ekonomi. Samtidigt har kapitalet fått sänkta skatter och ropar hela tiden på fler.

Så utan tvekan hänger välfärd ihop med skatter, där löntagarna måste känna tilltro till att den kan finansieras för lång tid framåt.

Och visst har Göran Persson rätt. Det är ju arbetsinsatser som finansierat skolor, sjukhus och äldrevård och verksamheten som bedrivs där.

Kommunal inser det och är redan igång med ett eget skatteförslag, tänkt att bli klart i höst. Systemet ska vara långsiktigt uthålligt, garantera jämlik välfärd i hela landet och bidra till att minska klassklyftorna. Även kommunalskatterna lyfts i den rapport som presenterades i går.

Det är problematiskt när en undersköterska i Dorotea  betalar 12 000 kronor mer per år i skatt än undersköterskan i Solna, på samma lön, konstaterar Kommunals Torbjörn Dahlin.

Göran Persson, föreslår en norsk modell där alla betalar 30 procent och staten skjuter till de extra pengar som behövs, cirka 20-30 miljarder årligen..Ett kontroversiellt förslag, men kommunalskatten har nått vägs ände, menar han.

För Kommunal är den centrala välfärdsfrågan personalbristen och de anställdas villkor. Det behövs 135 000 fler anställda som ska ha bra arbetsmiljö och lön. Det behövs ytterligare 100 miljarder i systemet, konstaterar LO:s chefekonom Ola Pettersson.

Hur och varifrån dessa pengar ska komma är i högsta grad politik och ideologi. Men diskussionen är viktig och välkommen.

Centrala förhandlingar, kollektivavtal, solidarisk lönepolitik och facklig-politisk samverkan har under decennier medverkat till utjämnade löneskillnader och bibehållen löneandel.

Välfärdsstaten är knappt ett halvt sekel gammal. För ett modernt och jämställt Sverige är den oundgänglig.

Och i denna utveckling har de fackliga organisationerna hela tiden bidragit på ett betydelsefullt sätt, visar två rapporter från LO, Facklig organisering och ekonomisk jämlikhet samt Vad betyder arbetsinkomsterna för ojämlikheten, som tittat på vad facklig organisering betytt för arbetsinkomster och ekonomisk jämlikhet.

De båda författarna Anna Kirsti Löfgren och Jacob Molander visar hur centrala förhandlingar, kollektivavtal, solidarisk lönepolitik och facklig-politisk samverkan medverkat till utjämnade löneskillnader och bibehållen löneandel sedan 1980-talet*. En forskningsgenomgång visar bland annat att:

  • Facklig anslutningsgrad och kollektivavtalens täckningsgrad hör ihop med lägre inkomstskillnader och större ekonomisk jämlikhet.
  • I länder med så kallade sociala marknader, som Sverige finns det också ett samband mellan högre facklig styrka och större satsningar på sociala utgifter.
  • Graden av omfördelning efter skatter och transfereringar är större i länder med högre facklig styrka.
  • Löneutjämning och centrala avtal har gynnat kvinnors löner.
  • Högre facklig anslutningsgrad innebär större satsningar på arbetslöshetsförsäkringar.
  • Och sambandet mellan facklig styrka och omfördelning går via effekten av facklig makt på politiken.

Politiker som vill minska ojämlikheten bör därför underlätta för facket att organisera sig för att skydda medlemmarnas intressen och föra en politik  som gör det möjligt att upprätthålla en hög facklig anslutningsgrad och öka anslutningen i branscher där den är låg.

Med andra ord:  

En jämlik välfärd är inte förenlig med en mycket ojämlik lönefördelning.
Fackets medlemmar behöver välfärden – men välfärdssamhället behöver också facket.

Om facket vill skydda lönerna är det hög tid att också ta makten över skatterna. Kommunals initiativ bör bli en gemensam fråga för LO, TCO och Saco.

*FOTNOT Fördelningen mellan arbete och kapital har betydelse för inkomstfördelningen eftersom en högre löneandel betyder högre löner och lägre kapitalinkonster och dessutom är lönerna mer jämt fördelade än inkomsterna från kapital. 

Låt fler få veta – tipsa Dagens Arena