Foto:Privat/Pixabay

Glesbygdspolitik Det krävs fyra radikala reformer för att bryta Stockholms och storstädernas dominans. Det skriver Olof Kleberg, tidigare chefredaktör på Västerbottens-Kuriren.

Kiruna, med hela EU-kommissionen på plats, blir det enda mötet utanför Stockholm under Sveriges ordförandeskap. Helt symboliskt: “Det hörs väldigt lite från regeringen när det gäller de utmaningar som är viktiga här uppe”, berättade Kirunas kommunalråd Mats Taaveniku nyligen. 

Vintertid kan temperaturen variera mellan minus 10–20 i norr och samtidigt 10 plus i Skåne. Skatterna skiljer sig också, men permanent. Mellan glesbygd och storstadsområden: sex kronor per hundralapp mellan Dorotea i Lappland och Österåker utanför Stockholm. Men ju högre skatt, desto sämre samhällsservice. Var och en som rest i vårt grannland Norge upplever något annat. Längs den norska kusten ser man många levande små samhällen, längs den svenska Inlandsvägen E 45 slås man i stället av nedlagda byar och tynande orter. Det är dags att ändra politisk inriktning. 

Dessa fyra omvälvande förslag skulle bryta Stockholmsdominansen.

 

Skillnaden mellan Norge och Sverige, oavsett vilka regeringar som styrt, är att bygderna i Norge alltid haft starka statliga stödsystem.  I Sverige har man satt ekonomisk effektivitet främst. Norrlands befolkning har minskat, relativt sett. Följden ser man. Riksdagens ledamöter från Stockholms stad och län är nästan dubbelt så många som från hela Norrland (77 mot 41). De tre storstadsregionerna har tillsammans 192 mandat av totalt 349. Inget statsråd kommer från Norrland.

Riksrevisionen påpekar att 245 av 290 kommuner är underkompenserade i utjämningssystemet. Alla partier gav i Landsbygdskommittén 2017 hela 75 förslag till regional utjämning. Föga har genomförts. Flera av högerregeringens förslag förstärker nu orättvisans effekt. Stockholmsperspektivet gäller, ibland spetsat med skånsk krydda.

Drivmedelspriserna sänks lite grann till stor kostnad och oavsett resekostnader. Reseavdragen återgår till att gynna biltrafik i storstäder. Förra regeringen ville stötta kollektivtrafik och glesbygd. Minimilönen för att arbetskraft ska få invandra höjs till 33 200 kr per månad. Näringslivet, inte minst i norr, motsätter sig. Vid norra Norrlandskusten och Malmfälten sjuder ju tillväxten, 100 000 ska flytta dit inom 15 år, ofta utländsk arbetskraft.  

Elpriserna är ett särskilt kapitel. Länge ville högerregeringen bara ersätta de fem miljoner som bor i Syd- och Mellansverige för höga elpriser – trots att också människor i norr drabbats (kylan!).

I grevens tid måste den backa, även norr ska kompenseras för slutet av 2022. Regeringen pressades från två håll. Dels från de fyra oppositionspartierna (S, V, C, MP) som, efter valet, begärt elprisersättning till hela landet. Dels från Sverigedemokraterna, som kokat av ilska över att ännu ett av vallöftena till glesbygd i norr skulle pulveriseras.

Hur ska denna centraldominans kunna brytas? Digitalisering i hela landet är en självklarhet.

Därtill krävs minst fyra radikala reformer.

  • Inför en enhetlig kommunalskatt. Vissa kommuner har avvikande kostnader (äldreomsorg och avstånd i norr, bostäder i storstadsområden) men detta kan balanseras av statliga insatser. En enhetsskatt äventyrar inte den kommunala självstyrelsen, menar förre statsministern Göran Persson. Kommunerna har frihet att utforma sin service. Norge är ett bra föredöme: i praktiken gäller enhetsskatt med likvärdighet och lokal bestämmanderätt (även över fastighetsskatten).
  • Låt skatteinkomsterna från vattenkraft, gruvor och vindkraft återföras till de kommuner där dessa resurser produceras. Vissa kommuner får då mycket, andra lite. Balansering behövs men ett liknande system fungerar i Norge. 
  • Efterskänk studiemedel för dem som förbinder sig att under fem–tio år arbeta i Norrlands inland. Kompetensförsörjningen är vårt viktigaste fokus just nu, har Kirunas Mats Taaveniku understrukit. Norge har sedan länge lyckats, många stannar kvar i småkommunerna.
  • Skapa en politisk senat i riksdagen med två företrädare för varje valkrets. Med en senat kan landsändar som nu är undanträngda bli mer jämlikt behandlade. 

Dessa fyra omvälvande förslag skulle bryta Stockholmsdominansen. Målet borde vara att hela Sverige ska leva.

Olof Kleberg, tidigare chefredaktör på Västerbottens-Kuriren