Underhållsskulden i VA-näten ska inte finansieras med avgifterna, skriver Jens Pihlblad.
Vatten och avlopp (VA) är en grundläggande tjänst som är nödvändig för hälsan och miljön och för ett välfungerande samhälle. Dessvärre lider VA-näten i Sverige av en betydande underhållsskuld som kommunerna bär ansvaret för.
VA-näten är en del av den offentliga infrastrukturen som ägs av landets kommuner och de kommunala VA-huvudmännen. Våra VA-nät byggdes till största del ut med hjälp av statliga medel för över 60 år sedan och tillkommande delar med hjälp av exploateringsavgifter. Slutsatsen är att investering i VA-infrastruktur som grundprincip inte finansieras med hjälp av VA-taxor. Denna princip bör vara vägledande när Sveriges VA-nät, efter år av eftersatt underhåll, står inför stora reinvesteringar.
Att lägga ansvar och kostnader på fastighetsbolag skulle vara att belöna ineffektivt agerande
Den kommunala VA-avgiften ska täcka förbrukning och underhåll av infrastruktur. Eftersatt underhåll över tid kombinerat med klimatförändringar gör att underhållsbehovet nu är så stort att det är ett reinvesteringsbehov. De regnmängder som näten en gång dimensionerades för är inte lägre än dagens dimensioneringsbehov. Beviset ser vi i allt ofta förekommande översvämningar. Underhållsskulden är ett resultat av att kommunerna inte har lyckats prioritera tillräckligt i underhåll för att kunna erbjuda den servicenivå samhället kräver. Att vältra över reinvesteringar, som beror på år av kommunal felprioritering, på taxekollektivet är ett systemfel.
Att lägga ansvar och kostnader på fastighetsbolag skulle vara att belöna ineffektivt agerande från den offentliga sektorn och inte tillgodose det verkliga problemet, nämligen bristande prioritering av kontinuerliga investeringar i underhåll. Svenskt Vatten bedömer att investeringsbehovet som på grund av eftersatt underhåll och klimatförändringar är 31 miljarder kronor per år.
Nils Holgersson-rapporten visar att den genomsnittliga höjningen av VA-taxorna i Sveriges kommuner var 7,9 procent mellan 2022 och 2023. Motsvarande höjning året innan var 3,8 procent. Vi ser alltså redan en dubblering av höjningar i VA-taxor.
I en tid där den samhällsekonomiska kostnadskurvan slagit hårt mot fastighetsägare är det inte rimligt utan det här är något som den offentliga sektorn bör ta ansvar för. Detta då VA-nätet är en del av den allmänna infrastrukturen, och infrastrukturinvesteringar och reinvesteringar i kommunal infrastruktur som grundregel inte ska vara taxefinansierad.
Ett delat ansvar där fastighetsägarna har möjlighet till en prisdialog är att föredra för att säkerställa en rättvis och effektiv lösning.
Jens Pihlblad, näringspolitiskt ansvarig Fastighetsägarna MittNord
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
