Ett beställaransvar inom transportbranschen skulle motverka de illegala transporterna, menar facket. Men branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag ser problem med ett sådant ansvar.

Låglönekonkurrensen i transportbranschen är numera utbredd. Men den är heller inte huggen i sten. Exempel från Finland och Tyskland visar att det går att ändra villkoren i branschen – om den politiska viljan finns på plats.

För att stärka svenska kollektivavtal och förhindra att både cabotage- och skattebrott sker på svenska vägar vill fackförbundet Transport införa ett beställaransvar, i någon variant.

Förbundet har tillsatt en grupp, tillsammans med arbetsgivarna, som ska se över hur ett sådant ansvar skulle kunna se ut. Ett föregångsland, när det gäller att lägga ett större ansvar på köparen av en transport, är Finland. Där har man i lag skrivit in ett undersökningsansvar, som kräver av köparen att bland annat kolla att åkeriet man anlitar har betalat in moms, saknar skatteskulder och har f-skattsedel.

Magnus Falk, utredare på Transportarbetareförbundet, ser positivt på att ett sådant ansvar även införs i Sverige.

– Självklart vill vi också se ett krav på kollektivavtal i ett beställaransvar. På Transport håller vi på att titta på vad som skulle fungera bäst i Sverige. En undersökningsplikt skulle hjälpa till att skala bort de värsta företagen, säger han.

I mitten av april röstade oppositionen för att ge regeringen i uppgift att se över hur internationella transporter i Sverige fungerar. Bland annat har regeringen fått i uppgift att lägga större ansvar på den som beställer en transport. Regeringen ska också ta fram ett beräkningsunderlag på vad som är en rimlig kostnad för en transport. Utöver det gav riksdagen regeringen i uppgift att se över behovet av kraftigare böter för transportföretag som bryter mot cabotageregler, alltså regler för tillfälliga internationella transporter till Sverige.

Magnus Falk är noga med att poängtera att det inte finns en frälsande åtgärd för att komma till bukt med oseriösa företag inom transportbranschen.

– I Tyskland kör alla lastbilar, även de utländska, med en inbyggd GPS-sändare. Den registrerar vart och hur länge bilen har varit i landet. Om en bil bryter mot cabotagereglerna, alltså stannar i landet längre än sju dagar, upptäcks det direkt, säger han.

Ett annat stort problem i branschen är falska f-skattare. Ett begrepp som kan betyda två saker: antingen att utländska förare, som det oftast handlar om, påstår sig ha svensk f-skattsedel, men i själva verket saknar det. Eller att svenska åkerier enbart anlitar förare med egna firmor och på så sätt slipper betala sociala avgifter.

I Holland har man löst det senare problemet med en regel som säger att ett åkeri måste anställa alla förare som kör åt dem. För att få kalla sig egenföretagare måste man ha egen bil och ett eget trafiktillstånd.

Organisationen Sveriges Åkeriföretag ser gärna ett beställaransvar men menar att det inte är enkelt att införa. Enligt Ulric Långberg finns det problem med hur ett sådant beställaransvar skulle fungera i praktiken.

– Det blir väldigt svårt att dra en gräns. När kan man säga att man har gjort nog i alla led? Inom transportbranschen kan det finnas långa underentreprenörskedjor. Det blir svårt för företaget högst upp att ha fullständig kontroll nedåt. Som branschorganisation vill vi tro att om vi får metoder som klampning (ett sätt att hindra lastbilar från fortsatt färd red anm) och hårda krav på dokumentation, som följs upp av en polis med den rätta kunskapen och resurserna att stoppa olagliga transporter, kommer det att få en sanerande effekt på branschen.

I en rapport från EU-kommissionen som publicerades i april föreslås ännu friare tyglar för cabotagetransporter. Detta menar rapporten skulle vara bra för både konkurrensen och miljön.

Inför EU-valet hoppas Magnus Falk på ett rödare EU-parlament, som sätter stopp för fler liberaliseringar av cabotagereglerna.

– Vi har haft ett blått parlament under två mandatperioder nu. I EU finns det en överenskommelse mellan fack och näringsliv att man måste bromsa upp avregleringarna av transportbranschen och se över vad de liberaliseringar man redan genomfört har inneburit för branschen.