Köpenhamn och Karl Samuelsson. Foto: Pixabay och Högskolan i Gävle.

Nyhet I Danmark har städerna blivit grönare som en konsekvens av klimatförändringarna. Trots att de samtidigt blivit tätare. ”Det är en liten positiv konsekvens bland alla stora negativa följder av klimatförändringarna”, säger Karl Samuelsson, forskare vid Högskolan i Gävle.

– Det är intressant eftersom att tätare städer och ökad grönska oftast inte brukar antas gå att kombinera. Den här studien visar att det går att ha både en ökad befolkningsförtätning i städer och mer grönska, säger Karl Samuelsson, forskare i geospatial informationsvetenskap vid Högskolan i Gävle. 

Det är främst klimatförändringarna sedan mitten av 90-talet som sägs vara orsaken till de grönare städerna men också en stadsplanering som inte byggt på och tagit upp grönytor. Ett varmare klimat med ökad nederbörd har gjort förändringen. Mer grönska är också positivt ur hälsosynpunkt, grönska i städer har visat sig vara positivt för människors psykiska och fysiska hälsa. Klimatforskare förutspår mer nederbörd i Nordeuropa i framtiden men också att vädret på sikt blir ojämnare. Med torrperioder och kraftiga regnoväder.

– Det är en liten positiv konsekvens bland alla stora negativa följder av klimatförändringarna. Förhållandevis ser vi i Norden kanske inte lika katastrofala effekter jämfört med vad vi kan se på andra platser i världen, säger Karl Samuelsson.

– Vi har tittat på alla adresspunkter i Danmark från 90-talet till idag med hjälp av satellitbilder, varenda adress i landet. På så vis har vi kunnat se grönskans utveckling, säger Karl Samuelsson. 

Satellitbilderna visar att det går att åstadkomma förändringar som gör att det är möjligt att få den positiva effekten av grönare städer och samtidigt undvika att göra städerna så täta att de ger negativa folkhälsoeffekter som stress och trängsel. 

– Genom planering kan framtidens städer bli mer motståndskraftiga. Grönområden har en nedkylande effekt, stora träd och buskar ger skugga och kan dra ner temperaturen några grader vid värmeböljor. Träd och annan vegetation kan också samla upp vattenmängder vid översvämningar, säger Karl Samuelsson.

Ett projekt från Sveriges Lantbrukaruniversitet styrker att grönska och särskilt träden i en stad är viktiga för vår miljö och även vår ekonomi. Träden i våra städer hjälper till att bromsa klimatförändringarnas utveckling och effekter. Det gör de genom att lagra dagvatten och att binda kol och på så vis koldioxid. Samtidigt bidrar träden också med samhällsekonomiska fördelar. I Stockholm fångar träden tillsammans upp luftföroreningar som kan likställas med 99 miljoner kronor i samhällsekonomiskt värde. 

Beräkningar har gjorts på träd i städer runt om i Sverige. Beräkningarna visade bland annat hur björkar i Luleås stadskärna lagrar den mängd kol som motsvarar ett årligt koldioxidutsläpp från ungefär 1 600 personbilar. Även hur granar i Umeå och skogsekar i Hässleholm hanterar regnvatten i trädkronor motsvarande vad som ryms i cirka 33 000 brandbilar årligen. På så vis förtöjs regnvattnet i långsammare takt. Utan träden hade volymen vatten i stället lagts till de flöden som kan orsaka översvämningar i städerna.