Magdalena Andersson under SNS-seminariet.

Sverige i EU EU behöver inte mer offensiv investeringspolitik för att möta klimathotet – tvärtom är det prioriterat att länder med höga statsskulder betalar av dem, tycker finansminister Magdalena Andersson (S). Nu satsar Sverige på ett närmare samarbete med andra länder som har en restriktiv syn på EU:s utveckling.

Finansminister Magdalena Andersson (S) är fast övertygad om att inte tillåta att EU-budgeten blir kvar på samma nivå när Storbritannien lämnar unionen, vilket skulle innebära höjda medlemsavgifter för kvarvarande länder. Det sa hon under ett seminarium på tisdagen arrangerat av SNS som handlade om EU-arbetet på det ekonomiska och finansiella området.

Sverige är ett av de länder som driver den mest tydliga budgetrestriktiva linjen – jag brukar jag säga att jag är snålast i EU. Vi ser att ska man göra saker i EU gemensamt ska det finnas ett väldigt tydligt mervärde med detta, men att i största allmänhet skicka pengar till Bryssel för att sedan skicka de vidare till länderna ser vi mindre poäng med, sa Magdalena Andersson.

Hon lade till att den linjen kan hänga ihop med att Sverige är EU:s största nettobidragsgivare, och betonade att riksdagen och regeringen ofta har stor enighet om vilken linje som ska bedrivas på det ekonomiska området inom EU.

Det var tydligt under ministerns dragning att EU-länder med trasslig ekonomi och underskott inte har mycket att hämta hos Sverige vad gäller stöd för gemensamma reformer.

– Varje land har ett nationellt ansvar för att driva en sund ekonomisk politik med ordning och reda i statsfinanserna. Man är själv ansvarig för sin statsskuld och för att genomdriva de strukturreformer som är nödvändiga för att främja tillväxt och sysselsättning i sitt land, sa finansministern.

Förra veckan intervjuade Dagens Arena chefen för det fackliga forskningsinstitutet ETUI, Maria Jepsen, som ser behov av en gemensam investeringskassa för en grön omställning med sikte på att utjämna växande socioekonomiska klyftor mellan EU-länderna. Den skulle behöva frångå det ekonomiska regelverket för medlemsländerna.

Men Magdalena Andersson förespråkar snarast motsatsen.

– Ska man slopa det ekonomiska ramverket i EU? Nej, verkligen inte, tvärtom. Ett av de stora problemen är att man i många medlemsländer har väldigt höga statsskulder samtidigt som man har en åldrande befolkning.

När det gäller klimatet förespråkar hon en form av grön skatteväxling.

– Förutom att investera kan man styra beteenden genom att höja vissa miljöskatter och låta pengarna gå tillbaka till befolkningen, eller att använda dem till nödvändiga investeringar. Man kan också göra miljömässiga investeringar mer lönsamma, sa finansministern.

Att Storbritannien är på väg att lämna EU innebär för Sverige ett orosmoln, då det tydligt påverkar balansen mellan euro- och icke-euroländer vad gäller andel av BNP i unionen. För Sveriges del innebär Brexit också förlusten av en stor och nära partner i politiska konflikter kring hur mycket makt och pengar EU ska förfoga över.

Brexit-processen har också stärkt den tysk-franska axeln, sa finansministern. Sverige har under senare år försökt kontra maktbalansen genom ett fördjupat samarbete med länder inom den så kallade Hansa-gruppen. Hansa står för länder med kust mot Östersjön (Sverige, Finland, Danmark, Estland, Lettland och Litauen), samt Nederländerna och Irland.

– Vi har haft ett väldigt framgångsrikt samarbete, sa Magdalena Andersson som berättade att Hansa-gruppens finansministrar äter middag och snackar ihop sig kvällen innan varje möte i Ekofin-rådet.

– Det har förändrat mycket i diskussionerna på mötena att vi är så pass många finansministrar som kan stötta varandra och har liknande synpunkter.

Samarbete sker kring frågor där länderna tycker likadant. Eftersom de baltiska länderna är nettobidragstagare av EU-medel är de till exempel inte överens med de övriga budgetrestriktiva länderna, sa finansministern.

Det som förenar Hansa-länderna är ett motstånd mot för snabb reformtakt och »långtgående centralisering«.

– Vi tycker att man ska hålla sig till de regler man kommit överens om, och att genomföra beslut som är på gång innan nya läggs på bordet. Vi tror på nationellt ansvar för den ekonomiska politiken. De baltiska länder som drabbades hårt av krisen och som vidtog hårda åtgärder efteråt, tycker att andra länder ska göra detsamma, sa Magdalena Andersson.