Ett av fem miljoner röstkort.

Kyrkovalet Enligt en studie av docent Klas Hansson är den partipolitiska påverkan på svenska kyrkan alltjämt stor. Kyrkomötesledamöter representerar i första hand sitt parti och kyrkan kommer ibland i andra  hand, anser han. 

Över 20 år efter separationen mellan kyrka och stat är det partipolitiska inslaget fortfarande stort i Svenska kyrkans motsvarighet till riksdagen, det vill säga kyrkomötet.

Här dominerar de grupper som är identiska med de politiska partierna, närmare bestämt Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna. Tillsammans har 134 av 251 mandat. Dessutom finns en kategori som är formellt fristående från riksdagspartierna, men som har mer eller mindre starka kopplingar till de andra partierna.

Vissa menar att det ändå inte bedrivs så mycket av partipolitik i kyrkomötet, utan att det mest är kyrkliga sakfrågor som avhandlas. Men prästen och docenten i teologi Klas Hansson menar att han kan visa att detta inte stämmer. I en föga uppmärksammad studie som först presenterades i boken Kyrkomöte och partipolitik från 2019 och som författaren resonerar vidare om i en ny artikel ges flera exempel på att partipolitiken sätts i första rummet. Den före detta chefen för svenska kyrkan i utlandet menar att det är olyckligt, inte minst för att det aldrig varit tänkt att kyrkan skulle styras partipolitiskt.

– Förhoppningen var att sakfrågorna skulle stå i centrum, inte partipolitiken, säger Klas Hansson.

Han anser att det är konstigt att styra kyrkan med hjälp av partipolitik.

– I Sverige har man partipolitiska idéer i stället för teologiska grunder, även om det finns teologi i vissa av de partianknutna gruppernas partiprogram, som i till exempel Vänstern i Svenska kyrkan som har en befrielseteologisk ansats. Men de är ändå i grunden partipolitiska.

Problemet med detta är enligt Klas Hansson att kyrkan blir styrd utifrån partipolitiska hänsyn, vilket sin tur kan vara till men för kyrkliga ställningstaganden, både när det gäller värderingar och organisationsfrågor.

Hans studier av både riksdags- och kyrkomötesarbete, samt intervjuer av kyrkomötets gruppledare under 2018, visar det ofta är moderpartiernas ställningstaganden som är det centrala för  många av ledamöterna, och det även bland de grupper som organisatoriskt sett numera är självständiga från riksdagspartierna. Partierna driver samma frågor i kyrkomötet som i riksdagen.

Han ger tre exempel:

* Proportionerlig medlemsavgift. Vänsterpartiet och Vänstern i Kyrkan driver att människor med låg inkomst ska slippa betala medlemsavgift och Moderaterna/Borgerligt alternativ driver att det ska finnas ett tak för hur mycket en person kan betala i medlemsavgift

* Böneutrop. SD driver samma kulturpolitiska frågor i kyrkan som i riksdagen, till exempel frågan om ett kyrkohistoriskt museum och förbud mot böneutrop.

* Särskild lag om Svenska kyrkan. Folkpartiet/Liberalerna var som parti starka motståndare till en särskild lag om Svenska kyrkan, och har fortsatt att driva detta både i riksdagen och i kyrkomötet.

Klas Hansson påpekar att det är helt logiskt för partier att driva sina frågor, men han ifrågasätter om det är bra för kyrkan.

– När det gäller lagen om svenska kyrkan är det en lag som bland annat garanterar pengar till kyrkan för antikvariskt arbete och att medlemsavgifterna betalas via Skatteverket, poängterar Klas Hansson, som själv har varit ersättare för POSK-grupperingen i det lokala kyrkofullmäktige i Strängnäs där han bor.

Leif Nordenstorm är gruppledare för Fria liberaler i Svenska kyrkan, Fisk. Han känns inte vid att liberalerna i kyrkan motarbetat den för den Svenska kyrkan så gynnsamma lagen.

– Man skulle nog kunna säga att Fisk blir alltmer fritt från Liberalerna. Vi sätter inte Liberalernas intressen före kyrkans medlemmars intressen. Vi har till exempel inget i vårt program om att vi skall driva frågan om att det inte skall finnas någon lag om Svenska kyrkan. En annan fråga där vi skiljer oss är frågan om kristna friskolor där vi värnar om möjligheten till konfessionella friskolor, skriver gruppledaren i ett e-postsvar till Dagens Arena.

När det gäller just frågan om liberalerna i kyrkomötet har varit emot lagen om Svenska kyrkan svarar gruppledaren att ”det är mycket möjligt att partiet Liberalerna var mot att det skulle finnas en särskild lag om Svenska kyrkan. Däremot är inte Fisk bundna vid vad Liberalerna tycker” skriver han.

Hans bedömning är att endast cirka hälften av Fisks medlemmar är medlemmar i Liberalerna, framhåller han.

Enligt Klas Hansson är Svenska kyrkans kyrkovalsystem unikt i världen genom att det till så stor del påverkas av politiska partier. Det är inte så att de saknas olika grupper med olika idéer om hur kyrkan ska styras i andra länders kyrkliga organisationer, men de är indelade på andra sätt, förklarar han. Det kan vara hög- och lågkyrkliga, konservativa- och befrielseteologiska, teologiskt feministiska eller liberala grupper som står mot varandra.

Kan man verkligen särskilja politisk samhällssyn och ideologi från en sådan bred verksamhet som kyrkan bedriver, alltså dra en gräns mellan kyrkofrågor och samhällsfrågor?

– Det är inte så att jag menar att människor med olika politiska uppfattningar inte ska engagera sig i kyrkan, det ska de göra, men det blir konstigt när det är allmänpolitiska uppfattningar som är utgångspunkten i stället för kyrkliga program.

Kan du ge exempel på när allmänpolitiska uppfattningar sätter käppar i hjulet för kyrkan och dessa medlemmar?

– Inte käppar i hjulet kanske men jag kan ge ett exempel. 2018 diskuterade ledamöterna i kyrkomötet kristna friskolor. Kristdemokraterna hade motionerat om att på nationell nivå stötta de församlingar i Svenska kyrkan som drev förskolor. Det förslaget röstades ned utifrån partipolitiska resonemang. Speciellt ledamöter från Socialdemokraterna resonerade utifrån att de som parti var emot konfessionella friskolor. I stället för att fråga sig om det var bra för kyrkan att arbeta med detta, så utgick man från sitt partis ställningstagande.

Vad säger då systemets försvarare? Vilka är fördelarna är med ett partiinflytande över kyrkan? Magnus Hagevi är professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet och har följt diskussionerna om partierna och kyrkan.

– En stor del av argumentationen är att Svenska kyrkan är en viktig del av samhället, och att partierna finns till för att påverka det som är viktigt i samhället, att det är en del av den demokratiska processen. Man hör också argument om att det finns stora materiella resurser i kyrkan och att det då är viktigt att vara med och påverka, säger Magnus Hagevi.

Sedan år 2000 har Svenska kyrkan en friare relation till staten – och därmed de partier som styr staten. Ändå har partierna en framträdande roll. Det har att göra med att Svenska kyrkan i sin utredning om dagens system utgick från hur det såg ut tidigare. Dessutom tolkade man lagen om Svenska kyrkan på ett sätt som sa att det ska vara allmänna val med nomineringsgrupper, förklarar Magnus Hagevi, som bland annat projektleder forskningsprojektet Religiös förändring av Sverige.

Hur brukar partierna försvara sig mot kritiken om är de är organisationer utanför kyrkan, och som har agendor som inte alltid överensstämmer med medlemmarnas?

– De pekar på att kyrkan har en stor andel passiva medlemmar, att dessa också måste representeras och att detta görs bra av partierna. På så vis anser man inte att man kommer utifrån. Sedan finns Sverigedemokraternas syn. De ville tidigare att statskyrkan skulle återinföras, och nu anser de att banden ska vara starka mellan stat och kyrka. Det hör ihop med att de ibland pratar om Sverige som en kristen kultur.

Magnus Hagevis bild av de nomineringsgrupper som varken ställer upp som politiska partier eller är helt fristående från partipolitiken liknar Klas Hanssons. Partikopplingen finns där, om än otydligare. Namn som till exempel Kristdemokrater för en levande kyrka och Vänstern i svenska kyrkan visar var man kommer ifrån, och det finns även en personalunion, det vill säga att samma personer ofta är verksamma både i den kyrkliga och partipolitiska organisationen.

– Men genom att de är självständiga är de kyrkliga frågorna ett mindre problem för moderpartierna, då de inte längre tar ansvar för dem.

Vad säger då partiföreträdarna? Jesper Eneroth, som är ordförande för den socialdemokratiska kyrkomötesgruppen, värjer sig mot Klas Hanssons beskrivning av hur Socialdemokraterna parti-intresse krockar med det kyrkliga intresset, som i fallet med kristna friskolor.

– Jag känner inte igen den beskrivningen. Vi tar ställning som grupp i varje enskild fråga. Men det går heller inte att säga att man ena dagen är socialdemokrat och andra dagen kristen. Man är sina värderingar och sin värdegrund hela tiden, säger Jesper Eneroth (S).

Sätter Socialdemokraterna i kyrkan partiets inriktning före kyrkans medlemmars intressen, som Klas Hansson är inne på?

– Det enkla svaret är nej. Men man kan inte heller särskilja Socialdemokraterna i Svenska kyrkan och Socialdemokraterna. Vi har samma värderingsgrund, sedan arbetar vi i olika kontexter och ansvarsområden.

Medan Klas Hansson ser en otydlighet med dagens system där de flesta nomineringsgrupper har en direkt eller indirekt koppling partipolitiken, har Jesper Eneroth en diametralt motsatt uppfattning.

– En av de stora fördelarna med att ställa upp som socialdemokrater är att det blir en tydlig redogörelse och en sorts innehållsförteckning om vad man som väljare kan förvänta sig att få när man röstar på oss, säger han.

Gruppledaren för den liberala nomineringsgruppen, som är aktiv inom Liberalerna i Uppsala utanför kyrkan, har en något annorlunda syn på hur man kan se på relationen mellan partiuppdrag och kyrkligt förtroendeuppdrag. Han är glad över att Liberalerna inte ställer upp som ett politiskt parti i kyrkovalet den 19 september.

– Systemet med politik i kyrkan är föråldrat. Fisk har visserligen sina rötter i ett politiskt parti, men har en tydlig kristen profil och arbetar för att Svenska kyrkan ska arbeta med att sprida evangelium om Jesus Kristus, säger Leif Nordenstorm (Fisk).