Nio av de elva nomineringsgrupperna i dagens kyrkomöte

Kyrkovalet Hållbart skogsbruk, partipolitikens inflytande och vigsel av samkönade. Dagens Arena sammanställer nomineringsgruppernas hjärtefrågor i kyrkovalet.

4,9 miljoner medlemmar i Svenska kyrkan är röstberättigade och vid förra valet för fyra år sedan röstade 985 000  svenskar, vilket är det högsta antalet röstande någonsin. Men vad handlar årets val om?

Dagens Arena har via intervjuer och läsning av kampanjmaterial sammanställt vilka frågor som är viktigast för de elva nomineringsgrupper som i dag är representerade i kyrkomötet, kyrkans motsvarighet till riksdagen.

Här är svaren sorterade efter hur stora grupperna är i dag, sett till antalet mandat i kyrkomötet.

1. Socialdemokraterna (S)

Vilka är era två eller tre viktigaste frågor?

– Den viktigaste sakfrågan är den om en öppen demokratisk folkkyrka, säger Jesper Eneroth (S), som är Socialdemokraternas gruppledare i kyrkomötet, till Dagens Arena.

– Demokratin i kyrkan hotas av till exempel Posk och Frimodig kyrka. De vill avveckla de direkta valen och i stället ha indirekta val, där man skiljer värdiga och ovärdiga medlemmar åt, där de värdiga är de som går i kyrkan ofta. Vi anser att ”en medlem en röst” är viktigt, säger han.

Han nämner också kampen mot diskriminering som en viktig fråga.

– Till exempel så vill Posk ha en ordning där en präst ska kunna neka till att viga ett samkönat par, och fortfarande finns en samvetsklausul för konservativa präster. Detta vill vi ändra på. När det gäller diskriminering finns också frågan om att ställa krav på kollektivavtal och schyssta villkor, även för underentreprenörer i svenska kyrkan. Vi nås till exempel av medierapporter om att polska och rumänska medborgare lockas hit för att arbeta under eländiga villkor.

Det tredje viktiga området Jesper Eneroth vill lyfta är frågan om ett fortsatt ansvarstagande för klimat och miljö. När det gäller kyrkans skogstillgångar vill S ”förena den ekonomiska hållbarheten med ett socialt och klimatmässigt ansvarstagande”.

2. Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk)

Vilka är era två till tre viktigaste frågor?

– Det är att förändra systemet med partipolitiska grupper som ställer upp i kyrkovalet. De som vi huvudsak tänker på här är de tre nomineringsgrupper där det är partistyrelserna som fastslår kyrkovalsprogrammen, det vill säga S, SD och C. De politiska ideologierna riskerar att trumfa teologin, säger Posks ordförande Amanda Carlshamre till Dagens Arena.

Ibland måste kyrkan kunna ryta ifrån mot riksdag och regering och när det är samma partier som styr kyrkan som styr i staten blir det svårt i bland, enligt Posk-ordföranden.

Posk vill också ändra på att medlemmarna får rösta direkt i valen till den regionala och nationella kyrkonivån. Man ska dock få rösta direkt i sin lokala församling, och de lokalt valda ska i sin tur utse delegater till de andra nivåerna.

– Det är en vanlig form att ordna en föreningsdemokrati på. Så sker i många kyrkor och föreningar. I dag kan det komma in partipolitiska grupper i nationella kyrkomötet som inte har någon lokal eller kyrklig förankring alls, och dessutom kostar det mycket pengar att ordna alla dessa val.

– Vi vill också uppmuntra många olika kyrkliga traditioner. Vi har till exempel hög- och lågkyrkliga traditioner, ordenstraditioner och klostertraditioner. I stället för att vi ska smalna av och gå i en viss riktning vill vi uppmuntra alla traditioner. Det diakonala arbetet är också viktigt. Vi gör mycket i dag men det handlar om att satsa mer resurser.

3. Centerpartiet (C)

Vilka är era två eller tre viktigaste frågor?

– Det är väldigt viktigt för oss att vi slår vakt om en öppen och demokratisk folkkyrka i hela landet. Det betyder bland annat att vi vill att man tillhör den församling man bor i, och att det ska finnas ett ekonomiskt stöd till kyrklig närvaro i flera sorters miljöer, till exempel till sjukhus och fängelser och i landsbygd och förorter där det finns relativt få medlemmar, säger Daniel Tisell (C), som är andre vice ordförande i kyrkostyrelsen och ledamot av kyrkorådet,

– När det gäller demokratin vill vi också ha direkta val på alla nivåer inom kyrkan. Det ska inte vara en kyrka enbart för de mest aktiva medlemmarna, som vissa nomineringsgrupper verkar vilja ha, säger han till Dagens Arena.

– Öppenheten handlar om att vara öppen för olika kulturer, att till exempel flyktingar känner sig välkomna. Konkret kan det betyda att kyrkorna ordnar språkcaféer och läxhjälp. Det handlar också om att vi numera anser att tiden är mogen för att utreda ifall det fortsatt ska vara möjligt för nya präster att kunna neka till att viga samkönade par.

– Jag tycker också att den gröna omställningen av energi och skogen är viktig. Det handlar både om opinionsbildning och vad vi gör i kyrkan. Vi kan inte göra om hela skogsytan till naturreservat, men vi kan göra skogsbruket hållbart, och alltså bruka skogen hållbart samtidigt som den ger avkastning.

4. Sverigedemokraterna (SD)

Vilka är er absolut viktigaste frågor i kyrkovalet?

– Vår viktigaste fråga är att Svenska kyrkan ska vara en trygg fyrbåk för kristen tro och tradition, skriver Sverigedemokraternas gruppledare i kyrkomötet, Aron Emilsson, till Dagens Arena i ett e-postsvar.

Denna inställning leder i sin tur till tre fokusområden, enligt Emilsson. Partiet vill ha a) en avpolitiserad kyrka b) en samlande kyrka och c) en förvaltande kyrka. De tre områdena konkretiseras på följande sätt:

Avpolitiserad kyrka betyder ”att Svenska kyrkan ska lämna vänsterliberala politiska idéer och åter bli en kristen kyrka baserad på evangeliet och missionsbefallningen”.

Samlande kyrka betyder ”att värna de svaga i samhället genom församlingens familjevänliga och sociala/diakonala arbete och dess roll i undervisning, samt vara en aktiv bärare av den del av kulturarvet som finns i Svenska kyrkan”.

Förvaltande kyrka handlar om ”den bibliska förvaltarskapstanken om att värna och underhålla kulturarvet, miljön i kyrkans jord- och skog samt att utveckla och stärka kyrkans ekonomi och dess finansiella ställning på lång sikt”, skriver Aron Emilsson.

5. Borgerligt alternativ (BA)

Borgerligt alternativ nämner fyra prioriterade områden på sin webbplats. Förutom församlingarna och gudstjänstlivet vill man öka kunskapen om kristen tro genom att satsa på barn- och ungdomsverksamheten. Nomineringsgruppen vill också värna volontärerna och diakoni-verksamheten samt kyrkomusiken och kulturarvet.

”I Borgerligt alternativ vill vi att församlingarna ska vara nära människornas vardag. Vi har avsatt en halv miljard till församlingsverksamhet”, säger Kristina Axén Olin (BA) i ett youtubeklipp som sammanfattar gruppens viktigaste frågor i valet.

Sven Milltoft (BA), även han kandiderande till kyrkomötet, säger i samma film att partiets borgerliga värderingar betyder att man ”värnar om kyrkans kulturarv, att gruppen välkomnar skolavslutningar, och att man satsar på kyrkomusiken”.

“Det betyder också att vi vill motverka centralisering, byråkratisering och partipolitiska uttalanden från kyrkans sida”, säger Sven Milltoft.

I klippet lyfter BA också fram vikten av en fortsatt satsning på Svenska kyrkans cirka 60 församlingar och verksamheter i utlandet, inte minst för att det innebär en mötesplats och en möjlighet till gemenskap för turister, utflyttade och tillfälliga besökare.

6. Öppen kyrka (ÖKA)

Ökas tre viktigaste frågor handlar om diakoni, öppenhet och att minska det ekologiska fotavtrycket. Nomineringsgruppen sammanfattar frågorna i tre rubriker.

1. Låt kyrkans sociala och diakonala arbete ta mer plats.

– Det handlar om medlemsvård och att bryta trenden med fler utträdande genom att möta medlemmarna där de är, förtydligar Ökas ordförande Margareta Karlsson i ett e-postsvar till Dagens Arena.

2. Dop, Bröllop och Begravning som funkar för alla medlemmar.

– Det vill säga att jag får ett välkomnande bemötande oavsett vem jag är och det är lätt att hitta tider som passar för mig och min familj, och att alla präster viger oavsett parens kön, skriver Margareta Karlsson.

3. Kyrkan ska ta ansvar för att minska det ekologiska fotavtrycket

– Vi har ett ansvar för nuvarande och kommande generationer vad det gäller klimat och miljö.

7. Frimodig kyrka (FK)

Frimodig kyrka lyfter fram ”tre goda anledningar” till att rösta på nomineringsgruppen den 19 september. Dessa är:

1. En kyrka fri från partipolitik

Här skriver FK att det är en märklig och världsunik ordning att de stora, sekulära riksdagspartierna styr det mesta i Svenska kyrkan, och att man vill ändra på detta. ”Politiska partier hör inte hemma i kyrkan. I en kristen kyrka bör beslut tas av medlemmarna och grundas på den kristna tron och Bibeln”, skriver nomineringsgruppen.

2. Församlingen är viktigast

FK skriver att makten och inflytandet i Svenska Kyrkan centraliseras och flyttas allt längre bort från församlingarna. Man anser att makten över den lokala församling och kyrka ska stanna lokalt.

3. En kyrka som är fri, modig och öppen för alla

Under denna punkt framhåller gruppen att du är välkommen ”vad du än tror, vem du än är och var du än kommer ifrån”, samtidigt som man också betonar att ”Svenska kyrkan inte ska hymla med sitt kristna budskap utan modigt stå upp för att Jesus är vägen, sanningen och livet”.

I valplattformen konkretiserar man punkt 3 med att många på grund av sin bakgrund inte känner sig hemma i Svenska kyrkan och att man därför vill ge plats för ”olika kristna traditioner och uttryckssätt, politiker och soffliggare, för svenska minoriteter och för dem som flyttar hit från andra länder, för unga och gamla”.

8. Vänstern i Svenska kyrkan (Visk)

Vilka är era viktigaste frågor?

– Klimat och miljöfrågorna, till exempel att Svenska Kyrkan måste bli ännu bättre på att förvalta skogen. Fredsfrågan där vi till exempel är mot vapenexport och Nato-medlemskap. Vi vill också ha mer resurser till diakonin när samhället ser ut som det gör, säger Mona Olsson, ordförande för Visk, till Dagens Arena.

– När det gäller skogsförvaltning är det viktigt att kyrkan inte gör sig av med gammelskog och inte säljer i vinstsyfte. När det gäller fredsfrågorna har Svenska kyrkan mer av en påtryckande roll, förklarar Mona Olsson.

På sin webbplats framhåller Visk också att kyrkan ska vara en öppen och demokratisk och att man ska vara pådrivande för att minska sociala, ekonomiska och kulturella klyftor i samhället. Konkret vill man till exempel att kyrkan ”verkar för en stärkt asylrätt och är pådrivande för en generös flyktingpolitik”.

9. Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR)

KR sammanfattar sitt kyrkovalsprogram i fyra punkter på sin webbplats. Nomineringsgruppen vill att kyrkan:

1. Är fri från partipolitik.

De vill verka för att avskaffa partipolitiken i Svenska kyrkan. ”Det är inte rätt att politiska partier fattar beslut om frågor som rör Svenska kyrkans inre liv”, skriver KR.

2. Stöttar familjerna.

KR vill utveckla kontakten med familjerna och bland annat utveckla arbetet med scout- och idrottsverksamheten, och dessutom starta fler kristna undervisningsgrupper och fler kristna förskolor och skolor.

3. Bygger broar.

Här vill man utveckla fler kontakter och avtal med andra kyrkliga organisationer. De anser i detta sammanhang att beslutet om vigsel av samkönade par i Svenska kyrkan var ”olyckligt” och utvecklar detta med att det ”har bidragit till att rasera ekumeniska relationer, såväl i Sverige som internationellt. KR vill inte att präster – mot sin teologiska övertygelse – ska tvingas att viga samkönade par”.

4. Står upp för människovärdet.

KR vill här lyfta fram kyrkan som en viktig aktör vid kriser på individ – och samhällsnivå, bland annat genom att säkerställa institutionssjälavården på sjukhus, fängelser och militära anläggningar.

10. Fria liberaler i Svenska kyrkan (Fisk)

Fisk skriver till Dagens Arena att nomineringsgruppen har ett handlingsprogram med tolv punkter, men att de flesta inom Fisk brukar lyfta fram följande fyra frågor.

1. En öppen och fördomsfri kyrka.

Här nämns till exempel att tolerans ska genomsyra samtliga nivåer och överallt inom Svenska kyrkan. Detta konkretiseras med frågan om giftermål, att ”alla par som önskar vigas kyrkligt ska mötas välkomnande i alla församlingar”.

2. Större valfrihet att välja församling.

Man vill att medlemmen ska kunna välja vilken församling denne vill tillhöra, och att detta inte ska begränsas till var man bor, då det är viktigt att kunna vara aktiv i den församling som medlemmen känner sig hemma i.

3. Förstärkta ideella insatser.

Fisk vill ge volontärerna möjlighet till utbildning och handledning för sina uppgifter och skriver att kyrkan behöver satsa särskilt på hitta ideella uppgifter för pojkar och män, och hänvisar till att många volontärer är kvinnor och flickor.

4. Ökad kunskap om kristen tro hos barn och unga.

Här vill man nå barn och unga i särskilt utsatta områden. Man vill hålla lägerkostnaderna för konfirmandernas familjer är så låga som möjligt. Fisk vill även ha konfessionella skolor.

11. Miljöpartister i Svenska kyrkan de gröna (Mpsk)

MPSK de grönas valprogram bygger på solidaritet med a) världens alla människor, b) med skapelsen och c) med kommande generationer.

Till Dagens Arena säger Marja Sandin-Wester, som är Mpsk:s de grönas gruppledare i kyrkomötet, att klimatet och skogen tillhör Mpsk:s hjärtefrågor, inte minst för att kyrkan är en stor skogsägare.

– Vi har i alla år skrivit motioner om detta. Vi har många viktiga frågor men absolut viktigast är planetens överlevnad, att rädda skapelsen. För gör vi inte detta har vi ingen kyrka. Vi har ingenting då, säger Marja Sandin-Wester.

Bland annat vill gruppen ändra i kyrkoordningen.

– Det står där att man ska sköta förvaltningen av skog etiskt, men där står också att skogen ska ge god avkastning. Vi vill stryka detta med god avkastning.

En annan profilfråga är att vara en öppen kyrka med fokus på allas lika värde.

– Här vill vi till exempel får bort samvetsklausulen, som gör att nya präster inte behöver viga samkönade par, säger Marja Sandin-Wester

Totalt är det 15 nomineringsgrupper som ställer upp i valet till kyrkomötet. Förutom de som har mandat i dag, och som beskrivs ovan, ställer även Alternativ för Sverige, Gröna Kristna, Himmel och Jord och Kyrklig samverkan i Visby stift upp i valet till kyrkomötet.

Läs mer om Kyrkoval 2021:

Ökat antal kyrkokandidater från V och SD

Studie avslöjar – så styrs kyrkan partipolitiskt

Svenska kyrkan rustar för nytt valrekord