Foto: Flickr/ HCC Public Information Office
Foto: Flickr/HCC Public Information Office

Många anser att ytterligare lagstiftning är onödig. Men Statens medicinsk-etiska råd varnar för utvecklingen av privata sjukvårdsförsäkringar: »Påverkar förtroendet för den offentligt finansierade vården menligt«.

Antalet personer som har privata sjukvårdsförsäkringar växer explosionsartat. Det senaste rekordet slogs i september då så många som 640 000 personer hade en sådan försäkring. Men frågan är kontroversiell.

Alliansregeringen rev på sin tid upp Socialdemokraternas Stopplag, som skulle hejda utvecklingen. Och i augusti väckte hälso-och sjukvårdsminister Gabriel Wikström nytt liv i frågan. Han vill se en lagändring som förtydligar att offentligt finansierad hälso- och sjukvård enbart får ge vård inom ramen för privat sjukvårdsförsäkring om den inte försummar människovärdes-, behovs- och solidaritetsprinciperna.

Men åsikterna om lagskärpningen går isär. Många remissinstanser tycker att ytterligare lagstiftning är onödig. Region Östergötland menar exempelvis att dessa principer redan uttrycks i befintlig lagstiftning. Så anser även Sveriges kommuner och landsting, SKL. Landstinget Sörmland ställer sig däremot positiva till förslaget och menar att de enda som kan komma att påverkas negativt är de privata vårdgivare som inte lever upp till gällande lagstiftning.

Även Statens medicinsk-etiska råd, Smer, är positivt inställt. Rådet betonar att det inte tar ställning mot egenfinansierad vård, men att det är viktigt att värna hälso- och sjukvårdslagens grundprinciper människovärdesprincipen och behovs- och solidaritetsprincipen.

»En utveckling mot en sammanblandning av den offentligt finansierade vården med tjänster som tillhandahålls genom privata sjukvårdsförsäkringar är olycklig och kan komma att drabba den enskilde patienten samt påverka förtroendet för den offentligt finansierade vården menligt.«, skriver Smer i sitt remissvar.

Folkhälsomyndigheten är också den positiv, men vill se fler åtgärder då förslaget inte är tillräckligt för att skapa en jämlik hälso- och sjukvård. Myndigheten vill också att lagändringen fäljs upp så att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inte åsidosätts på grund av privat finansiering.