Få röstade i Värmdös andra folkomröstning om skolorna.

Nyhet Endast 16,4 procent röstade i Värmdös folkomröstning om skolor i helgen. Det är den lägsta nivån sedan lagen om folkinitiativ började gälla 2011. (uppdaterad)

Utslaget i helgens folkomröstning i Värmdö blev på ett sätt tydligt. Nio av tio Värmdöbor gav kommunens ledning bakläxa. De sa ja till att dra tillbaka både beslutade och planerade nedläggningar och centraliseringar av skolorna. Fem procent röstade nej och sex procent valde alternativet “avstår”.

Men enligt den preliminära rösträkningen var det bara 5 713 av kommunens 34 872 röstberättigade som valde att rösta. Med andra ord 16,4 procent.

– Jag har inte sett något lägre valdeltagande. Det närmaste är Strängnäs som låg på 17 procent, säger statsvetaren Johan Wänström, universitetslektor på Linköpings Universitet som forskat om folkomröstningar.

Wänströms bild är att det är svårt att genomföra skolomröstningar på ett bra sätt. Ofta känner sig stora grupper som förlorare efteråt.

Resultatet i Värmdö gjorde att bägge sidor utropade sig till segrare. Nacka Värmdö-posten kunde rapportera att kommunstyrelsens ordförande Deshira Flankör (M) på sin Facebooksida framhöll att rösträkningen visade på det lägsta valdeltagandet i Sverige sedan 2011 då lagen om folkinitiativ förändrades.

”Det låga valdeltagandet betyder för mig att vi har Värmdöbornas förtroende för de beslut som vi har tagit”, skrev Deshira Flankör.

Men oppositionsrådet Carl Kangas (S) höll inte med.

”Det är tydligt att väldigt många Värmdöbor vill ha mer dialog, bättre konsekvensanalyser och en ny skolpolitik – bortom M:s nedläggningsplaner”, sa han till Nacka Värmdö-posten.

Klart är att det är en mycket lågt deltagande om man jämför tio år tillbaka i tiden. De började nya reglerna om folkomröstningar att gälla, regler som skulle underlätta folkomröstningsinitiativ.

Den förra bottennoteringen som Johan Wänström kunnat notera handlade också om skolorna, fast i Strängnäs kommun. Det var 2013 och valdeltagandet blev 17 procent.

– Det är ett ovanligt lågt valdeltagande i Värmdö. I de flesta fall ligger andelen röstande på mellan 25 och 50 procent, men det händer ibland att det kryper ned under 20 procent.

Det som är speciellt med Värmdö-omröstningen är att kommunen redan har haft en omröstning om skolan, och att detta inte var så länge sedan. 2014 tillfrågades Värmdöborna om de ansåg att en ny skolorganisation skulle tas fram, tillsammans med ”berörda föräldrar, lärare och kommunens nämnder”.

Valdeltagandet blev då 36 procent och 75 procent röstade ja till att kommunen ska ta fram en ny skolorganisation. Många tyckte dock att den dåvarande kommunledningen inte lyssnade på de som röstade. Nacka Värmdö-postens redaktör sammanfattar konsekvenserna av 2014 års val med orden ”något stort, övergripande nytt beslut om en ny organisation för skolorna togs inte efter omröstningen”, men lägger samtidigt till att en skola ett par år senare utformades som många av föräldrarna ville. Bilden många fick var i alla fall att kommunledningen inte lyssnade ordentligt.

– Om det är så, är det inte konstigt att det är lågt valdeltagande nu, säger Johan Wänström.

– Detta visar lite på dilemmat med folkomröstningar och i synnerhet de som rör skolor. Det är sällan det blir ett bra demokratiskt utfall på så sätt att alla parter känner att det blir bra demokratiskt, fortsätter han.

Enligt Linköpingsforskaren beror det på att kommunledningarna ofta inte är särskilt motiverade eftersom de ofta tycker att omröstningen är ett besvärande moment. Den exakta formuleringen i folkomröstningsfrågan kan också bli lidande av att det finns olika intressen som ska komma överens om ordalydelsen.

–Det är vanligt att formuleringen blir snårig eftersom man har svårt att komma överens om en formulering, säger han.

Frågan som ställdes till Värmdöborna den 5 september var ”Tycker du att kommunen ska dra tillbaka beslutade samt stoppa planerade nedläggningar och centraliseringar av förskolor och skolor till dess att man haft en riktig dialog och gjort grundliga konsekvensanalyser?”.

Vad påverkar generellt om det blir ett högt eller lågt deltagande i en kommunal folkomröstning?

– Om det är en fråga som de flesta i en kommun inte tycker är jätteviktig så påverkar det negativt och om valet sker i samband med ett annat val så ökar det valdeltagandet, förklarar Johan Wänström.

Här är exemplet Strängnäs intressant. De hade ett rekordlågt valdeltagande i en omröstning om skolan 2013 – 17 procent. Men när man gjorde en ny omröstning om skolstrukturen i samband med valet 2018 ökade valdeltagandet i folkomröstningen till 59 procent.

Av rapporten Det förstärka folkinitiativet från Sveriges kommuner och regioner framgår att det sker cirka 4 kommunala folkomröstningar varje år och att skolan var föremålet för 45 procent av dem under perioden 2011 – 2020. Enligt Johan Wänström blir dessa skolomröstningar sällan bra.

– Det är inte omöjligt att göra en skolomröstning bra men det är svårt. Det finns så många olika aspekter. Det handlar om pedagogik, pengar, lärare och frågan om bygdens överlevnad. Det kan handla om mångmiljoninvesteringar vid renoveringsbehov, och det finns alltid ett alternativ användning för pengarna, ofta i skolan.

Frågan politikerna ställer sig kan vara om man ska använda miljonerna till att renovera en skola med relativt få elever i, eller satsa på lärarna i kommunen som helhet.

– Ofta blir det så att politikerna inte följer resultaten i folkomröstningen med hänvisning till att de måste ta hänsyn till helheten. Mina erfarenheter av att ha följt många skolomröstningar är att många upplever sig som förlorare efteråt. Eldsjälarna och föräldrarna kanske vinner, men ofta är valdeltagandet lågt, vilket de ledande politikerna tar fasta på.

Om det nu är så svårt med folkomröstningar om skolor, hur kan politikerna på annat sätt få de berörda kommuninvånarna att vara mer delaktiga?

– Politikerna måste ta sin representativa roller på allvar och tidigt gå ut med sina planer om att förändra skolstrukturerna. De måste föra en dialog och hinta om att de kanske kommer att göra om strukturen och kanske lägga ned skolor, även om det är svårt. Ofta vet de sedan länge vilka utmaningar skolorganisationer har, och dessa besked kan inte komma som en blixt från klar himmel, säger Johan Wänström på Linköpings universitet.

Den nya skolorganisationen som Värmdöborna röstade om handlade bland annat om att lägga ner och slå samman ett antal förskolor. En tanke med omstruktureringen är också att eleverna på vissa skolor i skärgården inte ska kunna gå kvar på dessa skolor lika länge som i dag, rapporterar SVT.

Den slutliga rösträkningen sker fredagen den 10 september.

Uppdatering (21 09 10).  Valnämndens preliminära rösträkning visade på onsdagen på ett något högre valresultat än den första rösträkningen.  Den senaste siffran är att 18,37 procent av de röstberättigade gick till valurnan.