Den spanska högern krossade allt motstånd i gårdagens parlamentsval. Men Spaniens öde kommer att bero på vilka politiska beslut som fattas utanför landet.

Det spanska högerpartiet Partido Popular (PP) vann en planenlig jordskredsseger i gårdagens parlamentsval. Därmed har ännu en regering fallit till följd av den europeiska finanskrisen. I Spanien fällde en massiv arbetslöshet och en exploderad privat lånebubbla avgörandet.

Den nya spanska premiärministern heter Mariano Rajoy och hans parti får egen majoritet i parlamentet. PP har dessutom, efter framgångsrika regional- och lokalval i maj, kontroll över det mesta i spansk politik.

Rajoy har under valkampanjen varit medvetet försiktig med vallöften. Mest konkret har han varit i frågan om att reformera arbetsmarknaden, vilket lär innebära bland annat en försvagad arbetsrätt. I sitt segertal utnämnde Rajoy arbetslösheten och det tuffa ekonomiska läget till huvudfiender och antydde att det politiska arbetet med krisen kan komma att ske i samarbete med andra partier.

Spaniens budgetunderskott för 2011 riskerar att bli upp emot 7 procent. Det nya spanska parlamentet öppnas i mitten av december. Men den europeiska krisen väntar inte på det.

Precis som Italien, har Spanien under hösten drabbats av en akut förtroendebrist från finansmarknadernas sida. Samtidigt som fem miljoner spanjorer saknar ett jobb att gå till, riskerar Spanien att inte kunna återfinansiera sin statsskuld.

I skrivande stund är den tioåriga spanska obligationsräntan uppe och nosar kring 6,5 procent. I förra veckan var den ännu högre, innan den Europeiska centralbanken (ECB) gick in och stödköpte spanska statspapper.

Att Rajoy inte har en samlad plan för hur den spanska krisen ska tacklas hjälper inte till. Det råder inga tvivel om att stora nedskärningar är att vänta – alla utom pensionärerna kan räkna med att drabbas, har Rajoy meddelat. I brist på konkreta siffror från Rajoy, har bedömare gissat att besparingar i storleksordningen 25–30 miljarder euro, är att vänta.

Men var och hur nedskärningarna kommer är ännu oklart. Med andra ord kommer Spanien på kort sikt även fortsättningsvis tvingas förlita sig på att ECB bistår Madrid.

Den ekonomiska krisen är som bekant inte bara ett spanskt problem. Spanien drabbas av att EU:s toppolitiker och institutioner fortfarande inte har mejslat fram tillräckligt kraftfulla svar på krisens utmaningar. Oavsett vilken ekonomisk politik som Rajoy och Partido Popular kommer att servera Spanien under de kommande åren, riskerar effekterna att utebli.