Klimataktivism, Extinction Rebellion, Återställ våtmarker, vägblockad, flygplats
T v: Aktion vid Bromma flygplats i februari 2023 av Extinction Rebellion. T h: Pontus Bergendahl förs bort av polis vid en blockad av Södra Länken utanför Stockholm i augusti 2022. Bilder: Extinction Rebellion och Återställ våtmarker.

civil olydnad 25 klimataktivister har dömts för sabotage sedan 2022. En har suttit i fängelse. Dagens Arena har granskat 134 domar mot klimataktivister.

Under de senaste åren har organisationer som Extinction Rebellion och Återställ våtmarker dykt upp och intensifierat sina aktioner, som ofta går ut på blockader av vägar. Aktionerna väcker ilska och kritik, och före valet lovade moderaten Johan Forssell att en ny regering skulle skärpa straffen till minst 12 månaders fängelse vid sabotage.

Men aktionerna har också fått upp klimatfrågorna på nyhetsagendan. Inte minst har betydelsen av våtmarker för klimat och natur, och konsekvenser av den dikning som gjorts i stor skala för att skapa mer jordbruksmark fått uppmärksamhet.

I takt med ett ökat antal aktioner har också rättegångarna och domarna blivit fler. Dagens Arena har gått igenom alla domar som har fallit under de senaste åren. Det handlar om 134 domar, som involverar över 200 personer (även om flera personer återkommer i flera domar). Nio av dem är från hovrätter, resten från tingsrätter – totalt 18 olika domstolar. Några mål har överklagats till Högsta domstolen (HD), men HD har ännu inte meddelat prövningstillstånd.

Stor åldersspridning bland aktivisterna

Den yngsta aktivisten som dömts är född 2007, den äldsta 1947. Åldersspridningen där emellan är stor. Den absoluta merparten av domarna gäller ohörsamhet mot ordningsmakten, som är ett bötesbrott. Men i flera fall har aktivister åtalats för sabotage, och i en stor del av de målen har de blivit fällda.

Andra brottsrubriceringar som förekommer är skadegörelse, olaga intrång, obehörigt tillträde till skyddsobjekt och brott mot luftfartslagen. Någon enstaka dom gäller våldsamt motstånd. Förutom vägblockader förekommer flera fall av aktioner där aktivister tagit sig in på flygplatser, eller bokat plats på flighter som hindrats att lyfta då aktivisterna vägrat sätta sig ned och läst upp budskap för passagerarna.

Störande av förrättning innebär ofta att aktivister tagit sig in i riksdagen eller på kommunala sammanträden och stört genom att deklarera budskap högt.

Många av aktivisterna återkommer i flera mål. Ett fåtal har blivit dömda till skyddstillsyn, efter upprepade domar; en åtgärd som är till för att förhindra återfall i brott.

Demonstranter döms för sabotage vid vägblockader

Sabotage är ett brott med fängelse i straffskalan, men det har hittills oftast lett till villkorlig dom vid klimataktioner. 25 personer har hittills dömts för sabotage, varav en senare friades i hovrätten. En av de 25 har dömts för sabotage i två mål, ett par andra har funnits skyldiga till sabotage vid upp till sex tillfällen, men som har tagits upp i samma mål.

Hittills har bara ett fängelsestraff dömts ut och verkställts. Det gäller aktivisten Pontus Bergendahl, som är aktiv i Återställ våtmarker och Extinction Rebellion. Han dömdes för två aktioner på Ängelholms flygplats 2020 och 2021.

– Att sitta i fängelse var ett stort steg för mig som aldrig tidigare hållit på med något olagligt, och det var stort för familjen med, säger han.

Pontus Bergendahl
Pontus Bergendahl är klimataktivist på heltid.

Det har dock inte påverkat hans övertygelse om den politiska aktivismen. Han har flera nya rättegångar som väntar, och säger att eftersläpningen ofta är ett och ett halvt år, så många nya domar även för många andra är att vänta.

Aktivisterna menar att deras åberopande av nödrätten som försvar för sina aktioner inte tas på allvar av domstolarna. Demonstranterna anser att nödrätten bör gälla på grund av det akuta klimatläge vi befinner oss i, medan domstolarna ser nödrätt som tillämpligt enbart på mer direkt akuta faror för någons liv eller hälsa.

– I domsluten tas prejudicerande domar upp som är helt irrelevanta, det skrivs kort att nödrätten inte är applicerbar utan förklaring och det skrivs att den risk som staten tar runt klimatkatastrofen är vi tvungna att acceptera, säger Pontus Bergendahl.

Flera har blivit oskyldigt dömda

Han menar också att tidspress och överbelastning hos domstolarna gör att rena fel har begåtts i rättsprocesserna och flera har blivit oskyldigt dömda.

– Flera aktivister som flyttat på sig när polisen beordrat bort dem har senare blivit rapporterade och fällda för ohörsamhet. Min fru blev dömd för skadegörelse trots att hon inte gjort något, vilket vittnen pekat på. En aktivist blev dömd för våldsamt motstånd trots att han aldrig rörde polisen, vilket det fanns videobevis på.

Sabotage-brottet har inte förekommit alls i domar som gäller demonstrationer före 2022, enligt Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt. Det har väckt kritik från en del håll att klimataktivister nu riskerar fängelse för liknande brott som tidigare på sin höjd brukade ge böter. Namnkunniga jurister har särskilt dömt ut brottsrubriceringen sabotage i fallen av vägblockader, där de menar att den grundlagsstadgade demonstrationsfriheten väger tyngre än att trafiken störs.

Samhällsdebatten ska inte påverka åklagare

Men det handlar inte om att rättsväsendet har skärpt sin syn på civil olydnad i takt med att klimataktivister trappat upp sin kamp. Det säger Zilla Hirsch som är kammaråklagare och medieåklagare vid Åklagarmyndigheten.

– Nej, det spelar ingen roll för vår bedömning. När man ska bedöma om ett brott är sabotage, eller något annat, vid en vägblockad, då får man titta på hur stor begränsningen blir: hur länge stoppet pågår? Påverkar det ambulanser, utryckningsfordon? Vad är den totala kostnaden för samhället på grund av vägblockaden? säger Zilla Hirsch.

Påverkar samhällsutvecklingen, exempelvis att klimatdemonstrationer blivit vanligare, er åklagare på ett sätt  som kan påverka era brottsrubriceringar?

– Det har jag svårt att tro, för det är vår uppgift att ha den integriteten i vår yrkesutövning att vi inte påverkas av samhällsdebatten som sådan. Men det är klart att när man ska bedöma om något är ett brott eller inte så kan man ju ta intryck utifrån. Det kan hända att det dyker upp argumentation i exempelvis media som man kan bedöma som relevant för utredningen och i bedömningen av den brottsliga gärningen, säger Zilla Hirsch.

Lika fall ska dömas lika

Svea hovrätt har hittills prövat tre fall som rör brottsrubriceringen ”sabotage” och som i alla fall gäller blockader av större vägar. I två fall har hovrätten fastställt tingsrättens fällande domar, och i ett fall har den friat. Ragnar Palmkvist är domare vid Svea hovrätt och ingår i mediegruppen. Han har inte själv varit inblandad i målen ifråga, men säger att det inte är något principiellt anmärkningsvärt med att samma domstol kommer till olika slutsatser i liknande mål.

– Lika fall ska dömas lika. Men det finns många sätt att variera fall. Det är klart att man tittar på den praxis som finns, men i grund och botten ska du döma det fall du har framför dig – ytterst sällan kan du hitta ett fall som har helt liknande omständigheter, säger han.

Advokaten Linus Gardell, som har försvarat flera av klimataktivisterna, är orolig att tonen i samhällsdebatten kring klimataktivister och vägblockader påverkar utfallen i rättsprocesser.

– Domare och beslutsfattare är människor och de påverkas av debatten och debattklimatet. Det har varit mycket hårda ord, framför allt i sociala medier.