Från statlig dominans till privatiseriad sektor.

Välfärd »Den offentliga sektorn har gjorts om till en skattebetald vinstmarknad, och landet till ett skatteparadis för miljardärer.« Förvandlingen har lett till att en demokratisk logik istället blivit en privatkapitalistisk, säger Markus Kallifatides, docent vid Handelshögskolan i Stockholm. 

Idag släpper tankesmedjan Katalys sin avslutande rapport i serien ”Klass i Sverige”.

Privat ägarkoncentration inom välfärden och försvagad offentlig sektor är några av konsekvenserna av att det privata har tagit en större plats inom det offentliga enligt rapporten »Välfärdsmodellens omvandling«.

För Markus Kallifatides, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, som är en av rapportens medskribenter, är privatiseringen där »verksamhetsfält som varit kopplade till en demokratisk logik istället hamnar under privatkapitalistisk logik« bekymrande ur ett ideologiskt perspektiv. De utlovade positiva resultaten som stod till grund för de politiska reformer som banat vägen för ökad privatisering har uteblivit, enligt Markus Kallifatides.

Enligt rapporten har de privatägda välfärdsföretagen inga incitament att etablera verksamheter i glesbebyggda områden; man får högre avkastning på sina investeringar i storstadsområden där man vet att efterfrågan alltid kommer vara hög.

Att välfärden har gjorts till en marknad har enligt Kallifatides inte gått riktigt som planerat. Istället har privatiseringen enligt rapporten fått negativa konsekvenser i form av betygsinflation och försvagade socialförsäkringar.
– De så kallade goda effekterna man pratat om när reformerna genomförts har inte uppstått. Innovationen har inte blivit bättre, inte heller mångfalden, säger han.

Men det håller branschorganisationen Vårdföretagarna inte med om. Håkan Tenelius, enhetschef på Vårdföretagarna har tidigare sagt till Dagens Arena att de fristående aktörerna står för mångfalden inom välfärdssektorn.
– De fristående aktörerna står för mångfalden. När det gäller äldreomsorg och språknisch till exempel så är det väldigt tydligt att det är de privata företagen som står för alternativen. Mödravårdscentraler med HBTQ-inriktning är ett annat exempel där de privata initiativen var mycket snabbare att se behoven och möta dem.

Läs också: Ideologin och historien bakom vinster i välfärden

Den privatiserade vården har också lett till att de olika aktörerna på marknaden inte samarbetar menar Markus Kallifatides.
– Flera olika huvudmän inom en och samma sektor skapar konkurrens och gör att man blir mindre intresserad av samarbete, säger han.

Men inte heller den bilden delar Vårdföretagarna.
– Våra medlemsföretag har ett tätt samarbete med landstingen, annars skulle de ju inte kunna göra affärer med dem, säger presschef Anders Manell.

Länder som Frankrike och Tyskland har historiskt haft ett större statligt ägande än i Sverige. Men ur ett globalt perspektiv har Sverige ändå legat högt jämfört med länder med liknande välfärdssystem, men det statliga ägandet har minskat.

Från 80-talet fram till 2015 sjönk antalet statliga bolag kraftigt; från 140 stycken år 1986 till under 60 år 2015. De senaste tio åren har försäljning av offentlig verksamhet i genomsnitt stått för fem procent av BNP.

Den offentliga sektorn har alltid varit beroende av privata aktörer när det kommer till produkter och tjänster. Men, »att göra sig beroende av det privata kapitalet, för att kunna bedriva exempelvis socialpolitik, innebär också att man ständigt måste kompromissa«, enligt rapportförfattarna och fortsätter: »Tillväxt och välfärd har med andra ord haft ett ömsesidigt förhållande.« Inom vårdsektorn råder det nu en privat ägarkoncentration där de tre största aktörerna 2013 stod för över hälften av Landstingens köp av privata hälso- och sjukvårdstjänster.

Välfärdens omvandling – Det privata kapitalets utvidgning i den offentliga sektorn” presenteras på ett seminarium på ABF, Stockholm den 16:e april, kl 18. Rapporten kan laddas ner på Katalys hemsida: www.katalys.org