Wikileaksgrundaren Julian Assange och High court i London, motsvarande hovrätten.

Wikileaks Brittisk domstol kan ge klartecken för utlämning av Wikileaksgrundaren Julian Assange till USA. På tisdagen inleds förhandlingarna. 

– Det skulle vara ytterligare ett steg bakåt för yttrandefriheten om han utlämnades och dömdes till ett långt fängelsestraff, säger Elisabeth Löfgren, Svenska PEN. 

Sommaren 2023 meddelade en brittisk domstol att Wikileaksgrundaren Julian Assange nekas möjlighet att överklaga Storbritanniens beslut att utlämna honom till USA. Beslutet fattades av en ensam domare. Nu ska processen tas om med flera domare i förhandlingen. Ligger beslutet fast, kan Storbritannien genomföra utlämningen.

– Skickas han till USA riskerar han 175 års fängelse, det är ett orimligt straff och vi anser inte att det han har gjort är ett brott, säger Elisabeth Löfgren, styrelseledamot i Svenska PEN och ordförande för Fängslade författares kommitté. 

Befarar lyckta dörrar

Fallet har pågått länge och inneburit så många komplicerade turer att även experter har svårt att följa det. Elisabeth Löfgren menar att åtalen om spioneri som lagts fram i USA visar att fallet är politiskt och att rättsväsendet inte står fritt från den politiska makten. Genom att godkänna utlämningen ställer sig även den brittiska regeringen bakom den uppfattningen, anser hon. 

PEN kräver att brittiska myndigheter friger Assange och att USA drar tillbaka kravet på utlämning. Den norska och engelska sektionen och internationella PEN kommer att vara på plats vid domstolen i London.

– Det sägs att det ska vara en öppen hearing, men ju mer som sker bakom lyckta dörrar desto mer misstänksamhet har man anledning att känna, säger Elisabeth Löfgren. 

Elisabeth Löfgren, styrelseledamot i Svenska PEN och ordförande för Fängslade författares kommitté.

Måste få avslöja

En sista utväg för Assange vid beslut om utlämning är att ta fallet till Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter, vilket hans familj sagt att de planerar för.

Bakgrunden till anklagelserna mot Assange är de hemliga dokument som läcktes 2010 och 2011 och som publicerades på Wikileaks, en sajt grundad av Assange. Dokumenten avslöjade allvarliga övergrepp som amerikanska soldater ska ha begått. 

– Wikileaks har rapporterat om svåra brott som begicks i Afghanistan och Irak. Den journalistiska friheten måste innebära att man kan avslöja sådant, det ligger i allmänhetens intresse, säger Elisabeth Löfgren.

FN varnar för tortyr

FN:s särskilda rapportör för tortyr har uppmanat Storbritannien att inte utlämna Assange till USA, för att han då riskerar tortyrliknande behandling, misshandel eller andra straff.

”Julian Assange lider av en långvarig och återkommande depression. Det bedöms finnas risk att han begår självmord”, skriver FN-rapportören Alice Jill Edwards i ett uttalande.

Assanges fru, Stella Assange, driver en kampanj för att hennes make ska friges och säger till BBC att maken är fysiskt och psykiskt svag och att domstolsförhöret ”kan vara det sista vi hör från Julian”. 

Blandar inte in sexbrott

Inför förhandlingen har Australiens parlament sagt att de vill se att Assange friges. 

I Sverige har opinionen kring Assange präglats av att han anklagats för flera sexualbrott medan hans publiceringar och betydelse för yttrandefriheten fått större utrymme i andra länder. 

– Det är oerhört viktigt för PEN att inte blanda ihop de här frågorna. Vårt engagemang för Julian Assange handlar om utlämningen till USA och press- och yttrandefrihet, säger Elisabeth Löfgren.