Bild: Wikimedia.

Nyhet Där arbetslösheten ökar växer också motståndet mot ökade rättigheter för kvinnor bland unga män. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet. Enligt tidigare forskning kan detta påverka politiska attityder och röstningsbeteenden.

Jämställdhetsframgångarna i västerländska demokratier hotas av en växande modern sexism, visar ny forskning. Det handlar främst om unga män som upplever kvinnors ökade rättigheter som ett ”nollsummespel”. Att framsteg för en grupp sker på bekostnad av en annan. 

– De ser det som att när kvinnor får det bättre får de det sämre. Att det är främst unga män som upplever det så går emot teorierna om att det är äldre män som är de mest konservativa. Och att det är deras värderingar som skulle gå stick i stäv med värderingarna i dag, säger Gefjon Off, doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Tillsammans med statsvetarna Amy Alexander och Nicholas Charron, båda verksamma vid Göteborgs universitet, har Gefjon Off försökt ta reda på varför så många unga män känner sig hotade av ökade rättigheter för kvinnor. I deras studie ingår 32 469 män och kvinnor i 27 EU-länder. Deltagarna fick svara i vilken utsträckning de håller med om påståendet att ”främjande för kvinnors och flickors rättigheter går för långt eftersom det hotar mäns och pojkars möjligheter”.

Resultatet visar att det är män mellan 18 och 29 år som oftast håller med om påståendet. Och att ju äldre männen är desto mindre instämmer de i det. Kvinnor håller i mycket mindre utsträckning med om påståendet än män i alla åldrar. 

– Unga män är jämfört med äldre i början av sin karriär och sina liv. De har inte kommit så långt än. De kan se kvinnor som en större konkurrent om jobb. Och som familjemän kan de känna sig mer osäkra, säger Gefjon Off.

En stor del av förklaringen till unga mäns moderna sexism finner forskarna i att den är särskilt påtaglig i regioner där arbetslösheten ökat mest de senaste åren. 

– Där konkurrensen om jobben ökar växer också motviljan till ytterligare rättigheter för kvinnor. Vi kan också se att den är stor i områden där många känner misstro mot myndigheterna. Kanske tänker unga män som har svårt att få jobb att könskvotering är orättvist, och är därför mindre positiva till politiken som bedrivs av offentliga institutioner, säger Gefjon Off.

Trots att Sverige är Europas mest jämställda land ligger vi enligt undersökningen i topp 10 av länder där gapet mellan hur unga män och unga kvinnor ser på ökade rättigheter för kvinnor är som störst. Och det är främst i kommuner där arbetslösheten ökade mellan 2019 och 2020 som unga män anser att de förlorar på ökade rättigheter för kvinnor.

– Kanske kan ytterligare rättigheter för kvinnor ses som orättvist för den som tänker att landet redan är jämställt. Vi kan se i vår undersökning att ju högre andel kvinnor som representerar en kommun eller region, desto mer troligt är det att unga män håller med om påståendet, säger Gefjon Off.

Tidigare forskning har visat att känslan av hård konkurrens och orättvisa kan påverka politiska attityder och röstbeteenden, framhåller hon. Och jämställdheten kan vara hotad om fler röstar på partier som är emot sådan politik.

– Om dessa partier kommer till makten kommer vi troligtvis inte se ytterligare insatser för jämställdheten. Vi kan till och med få se tillbakagångar i kvinnors rättigheter.

Utöver ökade arbetstillfällen är det viktigt att vi tänker på hur vi kommunicerar vikten av jämställdhetspolitik, menar Gefjon Off. Att vi lyfter rättvisan med den och motverkar idén om att den är orättvis och bara gynnar en grupp. När den faktiskt är bra för hela samhället. 

– Unga män behöver inte längre vara den enda försörjaren i en familj. Det finns ingen press att göra karriär eller tjäna mycket pengar när båda partnerna kan bidra lika mycket. Unga män får också mer tid att spendera med sina barn. Vi måste försöka komma bort från idén om maskulinitet och vad en man ska vara. Vi kan uppnå förbättringar för män genom att öka kvinnors rättigheter, säger Gefjon Off.