Bild: Flickr/ COD Newsroom
Bild: Flickr/ COD Newsroom

För att minska sjuktalen vill regeringen att arbetsgivarna ska vara med och betala för kostnaderna av långtidssjukskrivningarna. Men förslaget får nu skarp kritik av remissinstanserna. 

Sjukskrivningarna har ökat stadigt sedan 2009 och enligt Försäkringskassans prognoser kommer utvecklingen hålla i sig de närmsta åren. För att sätta press på arbetsgivarna att ta ett större ansvar för rehabilitering och arbetsmiljö, föreslog därför socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) i april att landets företag ska vara med och betala för kostnaderna för långstidssjukskrivna genom så kallad hälsoväxling.

– Vi konstaterar att vi måste göra någonting nu. Tiden rinner iväg och utvecklingen måste vändas, sa hon till DN i våras.

Enligt förslaget ska arbetsgivarna betala 25 procent av sjukersättningen för anställda som är sjukskrivna i mer än 90 dagar. De pengar som staten beräknas spara på förslaget –  mellan 2,2 till 4,4 miljarder kronor per år – ska användas till en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna med 0,16 procentenheter.

I förslaget finns också en rad undantag inskrivna för att inte slå mot arbetsmarknadens svagare grupper. Exempelvis undantas unga med aktivitetsstöd, arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionshinder och personer med utvecklingsanställning, lönebidrag och trygghetsanställningar.

Samtidigt som förslaget lades fram meddelade regeringen att man kunde tänka sig att slopa lagförslaget – om arbetsmarknadens parter före augusti i år lägger fram ett gemensamt förslag för att få ner sjuktalen.

Nu har remissvaren kommit in och fler instanser ställer sig kritiska till regeringens förslag. Svenskt Näringsliv menar att förslaget kommer att leda till både färre arbetstillfällen och ett ökat utanförskap. De skriver också att förslaget kommer innebära en »betydande och oförutsägbar kostnadsrisk« för företagen.

Organisationen hänvisar bland annat till sin företagspanel där sju av tio företag menar att sjukfrånvaron i mycket liten grad eller inte alls är arbetsrelaterad.

Även Almega avstyrker förslaget i sin helhet. Så gör även Akademikerförbundet SSR som är tveksamma till beräkningen att sjukfrånvaron skulle kunna gå ner med 5 till 10 procent.

Försäkringskassan skriver i sin tur på att myndighetens administration kommer att öka avsevärt och att delar av förslaget är komplexa och krångliga att införa.

Flera remissinstanser pekar på att de föreslagna undantagen inte är tillräckliga.

Exempelvis befarar DO att det föreslagna skyddet inte kommer att omfatta alla som har rätt till det och behöver det. Dessa personer riskerar att sorteras bort vid rekrytering, tvärtemot syftet med förslaget, skriver DO.

LO förordar inte regeringens förslag som en förstahandsåtgärd, men tycker det är bra att regeringen sätter ökad press på arbetsgivarna och därmed skapar bättre förutsättningar att involvera arbetsmarknadens parter i en långsiktigt hållbar och gemensam lösning.

Även Saco anser det skulle vara bättre om parterna kunde komma överens om en lösning.