M och SD vill avveckla byggstöd

Bostad 22 000 hyresbostäder har byggts med hjälp av det statliga investeringsstödet. Stödet innebär lägre hyror än i övriga nyproduktionen eftersom lägenheterna har ett hyrestak. Men de forna allianspartierna och Sverigedemokraterna menar att stödet är dyrt och ineffektivt.

Det statliga investeringsstödet för byggandet av hyresbostäder och studentbostäder är omstritt. I regeringens budgetproposition för 2022 finns drygt fyra miljarder kronor budgeterade för byggprojekt som beviljats stödet. Men M, KD, L, C och SD vill avveckla stödet, vilket framgår av respektive partis budgetmotion.

Moderaterna och Sverigedemokraterna menar att stödet är dyrt, att det inte har haft någon effekt på byggandet och att intresset från byggbranschen varit lågt. 

– Stödet är ett ineffektivt sätt att använda skattemedel i en situation där Sverige har stora problem med det grundläggande samhällskontraktet som måste åtgärdas. Ett investeringsstöd som i huvudsak hamnar på sista raden hos ett antal byggherrar är i en sådan situation inte ett angeläget allmänt intresse, säger Carl-Oskar Bohlin, Moderaternas bostadspolitiske talesperson.

Förslaget om att avveckla stödet har väckt reaktioner från bland annat Hyresgästföreningen.

– Vi är bekymrade över deras politik. Det är som att de inte förstått att det här är ett helt centralt verktyg i bostadsförsörjningen, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.

Investeringsstödet infördes 2016 och har fram till 2020 använts för drygt 25 500 färdigställda bostäder. 22 100 hyresbostäder och knappt 3 500 studentbostäder. 13,1 miljarder kronor har beviljats till 1 100 projekt. Hittills har 8,4 miljarder betalats ut. Enligt Boverket har det i snitt beviljats stöd för 8 800 ordinarie bostäder per år.

Villkoret för att beviljas stöd är att hyran inte får överstiga ett visst tak. Boverket uppger att allmännyttiga bostadsbolag använde sig av stödet för omkring hälften, 44 procent, av de ordinarie hyresrätter som färdigställdes 2019. Privata bostadsbolag använde sig samma år av stödet för 16 procent av sina byggen.

Sveriges Allmännytta säger att stödet har haft en stor betydelse för byggandet av hyresbostäder.

– Det har beviljats stöd för totalt ungefär 50 000 bostäder. En hel del hos allmännyttan, säger Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef på Sveriges Allmännytta.

Han skulle dock hellre se reformer som minskar obalansen mellan upplåtelseformerna, till exempel en låg moms på bostadshyra. Men i väntan på sådana reformer kan investeringsstödet bidra till lite mindre obalans. Särskilt som hyrestaket innebär att subventionen kommer hyresgästerna tillgodo, menar Jörgen Mark-Nielsen.

Enligt Hyresgästföreningen har investeringsstödet haft effekten att det håller uppe produktionen av hyresbostäder även under lågkonjuktur. Och att det bidrar till att byggandet inte blir så ryckigt som det varit tidigare, utan mer jämn. Vilket är nödvändigt för att klara Boverkets prognos om att det behövs 59 000 färdigställda lägenheter varje år fram till 2029.

– Tar man bort det blir byggandet återigen sådär ryckigt som det har varit sedan Sverige avskaffade de stora statliga stöden på 90-talet. Det skapar flaskhalsar, försämrar konkurrensen och ger oss för få och dyra bostäder. Det är precis där vi inte vill hamna. Framför allt, på kort sikt, kommer färre bostäder att byggas, säger Martin Hofverberg.

Huruvida stödet har lett till ett ökat byggande av hyresrätter kan man inte veta förrän man gör en mer sofistikerad utvärdering, konstaterar Boverket. Det kan nämligen vara så att alla de hus som byggts med stödet skulle ändå ha byggts, men utan det och utan hyrestaket.

– En hel del hade säkert byggts ändå, med högre hyra, men en hel del hade inte blivit av. Exakt var gränsen går kan ingen veta, säger Jörgen Mark-Nielsen.

Vad man vet är att de bostäder som har byggts med stöd har en lägre hyra än övriga nyproduktionen. Enligt statistik från Boverket har en fjärdedel, 27 procent, av bostäderna som byggdes 2020 använt sig av investeringsstödet. I dessa lägenheter är hyran i genomsnitt tvåtusen kronor lägre än i övriga nyproduktionen visar statistik från SCB.

– Syftet med det här stödet är att få ut bostäder med rimliga hyror, och på det sättet har det haft betydelse eftersom hyrorna är lägre i nyproduktion för de bostäderna, säger Hans-Åke Palmgren, analytiker på Boverket.

Hyresgästföreningen uppger att hyran för en trea på 70 kvadratmeter, utan stöd, ligger på omkring 11 500 kronor i månaden. Med investeringsstödet ligger den på drygt 9 000 kronor.

– Det är ganska stor skillnad och det gör att nyproduktion, som är dyrt, det kommer man aldrig ifrån, blir överkomligt för många fler. Det är det som gör att det kan byggas, för det finns en efterfrågan som annars inte hade funnits, säger Martin Hofverberg.

Men Moderaterna och andra kritiska röster mot stödet menar att det inte är träffsäkert. Bo Söderberg, forskare på KTH och chefsekonom på Boverket, anser att det behövs utvärderas huruvida stödet har haft en bostadssocial effekt.

– De som har byggts har då en något lägre hyresnivå, därför att hyresregleringen som är kopplad till stödet har effekt. Då kan många bli entusiastiska över att hyresrätterna blir billigare. Jag anser att det beror på. Är det bra att hyresrätter är billiga om de snappas upp av rika människor som står först i bostadskön? Det måste man också utvärdera seriöst.

Bo Söderberg menar att man måste pressa staten på vad den önskade effekten av stödet är. Om det finns en fördelningsambition som går ut på att det är vissa grupper som ska få bostäderna. Det räcker inte att det blir fler billiga bostäder, anser han. Det behövs att subventioner som dessa ska vara riktade.

– Det finns ingen svensk statlig bostadspolitik som riktar sig specifikt och fokuserat på att hjälpa de som är särskilt behövande. 

Carl-Oskar Bohlin skriver i en debattartikel i Fastighetsnytt att ”fördelningen av bostäderna är ett misslyckande”. Att det är samma inkomstgrupper som bor i de billigare hyresbostäderna som i de dyrare som byggts utan stöd.

– Poängen jag försöker göra att det är ett slöseri med skattepengar att avsätta miljarder till byggande av hyresrätter som ändå i huvudsak hade blivit byggda, och som fördelats till personer som ändå haft möjlighet att efterfråga dem, säger han.

Både Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta ställer sig starkt kritiska mot att stödet ska vara riktat mot vissa grupper. De menar att det banar för socialbostäder.

– Vi vill ha en generell bostadspolitik där vi bygger bostäder åt alla och vi tycker att de hushåll som har låga inkomster ska få ett bostadsbidrag som är högre än i dag. Vi vill inte ha socialbostäder för låginkomsttagare. Vi är inte intresserade av att bygga den typen av bostäder, säger Jörgen Mark-Nielsen.

– Vi vill inte hamna där. Sverige har valt en annan väg. Vi har en generell modell där vi har en allmännytta som är öppen för alla. Vi har ett starkt konsumentskydd som gäller både allmännyttan och privat. Då vill vi inte komma alltför långt in i att behovspröva olika typer av stöd och bostäder. Vi tror att mycket löser sig om man får ut ett tillräckligt utbud, säger Martin Hofverberg.

Sverigedemokraterna vill till skillnad från de forna allianspartierna att stödet ska avvecklas med full effekt redan nästa år. Vilket framgår i deras budgetmotion.

”Vi anser att investeringsstödet ska dras in i sin helhet så snart det är möjligt. Vid ett regeringsskifte måste marknaden vara medveten om att investeringsstödet kan komma att dras in med kort varsel”, skriver Oscar Sjöstedt, Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson, i ett mail till Dagens Arena.

Men att avveckla det redan 2022 är inte möjligt påpekar både Boverket och Hyresgästföreningen, eftersom staten genom att bevilja stödet är skyldig att fullfölja sina åtaganden. Pengarna betalas ut när projektet är färdigställt.

– Det är problematiskt om man snabbt skulle avsluta ett stöd, i synnerhet för de projekt där stödet är en förutsättning för att de ska kunna genomföras, säger Hans-Åke Palmgren.

Liberalerna skriver i sin budgetmotion: ”Avvecklingen får inte full effekt från första året eftersom redan gjorda åtaganden ska fullföljas”.

– Man har åtaganden gentemot fastighetsägare som beviljats stöd. Då kan man inte ta bort det, det är det som återspeglas i de andra budgeterna. De fasar ut det för att de vet att staten har åtaganden gentemot fastighetsägare som beviljats stöd, och det försvinner inte bara för att man stryker det ur budgeten, säger Martin Hofverberg.