Peter Gerlach, LO-ekonom, presenterar ekonomisk prognos för 2024.

Ekonomi Lågkonjunkturen har lagt sig över landet och nästa år väntas mycket svag tillväxt och ökad arbetslöshet för Sverige. Den bedömningen gör LO-ekonomerna i sin prognos för 2024. Trots pessimismen kan hushållen vänta sig en viss ljusning – men inte ropa hej ännu.

LO-ekonomerna ser flera orosmoment för Sveriges ekonomi nästa år, enligt ny prognos. Kommunernas underskott, avstannat bostadsbyggande och svag inhemsk efterfrågan ger effekter på flera branscher i både offentlig och privat sektor, med risk för ökad arbetslöshet som följd.

Nästa år bedöms mindre än 20 000 nya bostäder börja byggas, vilket är 70 procent färre än 2021. Det kommer att ge bostadsbrist på orter om ett till två år när bostäder som skulle ha byggts nu borde ha stått färdiga. Ytterligare konsekvenser är att underleverantörer förlorar inkomst och anställda förlorar sina jobb.

Priser fortsätter normaliseras

LO-ekonomerna bedömer att inflationen fortsätter att sjunka och når målet på 2 procent (enligt KPIF) sommaren 2024. För hushållens ger det en ljusning genom att prisökningen avtar.
– Vi har sett ganska stabila livsmedelspriser sedan i mars och sammantaget över året har energipriserna kommit ned till normala nivåer. Vi ser att priserna normaliserar mycket mer och vi kommer att se ytterligare steg mot det nästa år, säger Peter Gerlach, LO-ekonom.

Även bolåneräntorna beräknas sjunka och lätta på trycket för bostadsägare med lån. I vilken takt beror på Riksbankens beslut om styrräntan. Peter Gerlach tror inte att Riksbankens löfte om att hålla räntan på 4 procent hela 2024 består. När inflationsmålet på två procent nås, Europeiska centralbanken sänker räntan och arbetslösheten stiger kommer politiken att läggas om, menar han.

Riksbanken ändrar sig

– Vi tror att styrräntan faller med upp mot 1 procent under året, framförallt under hösten 2024.

Hushållen kan dock inte ropa hej ännu. Risken för en så kallad utbudschock ligger utanför svenska politikers och Riksbankschefers kontroll. Ett exempel är om en växande konflikt i Mellanöstern leder till kraftigt ökade oljepriser och stigande inflation. Enligt LO-ekonomen borde Riksbanken inte hantera en sådan situation genom att höja styrräntan. Metoden som användes när energipriserna skenade med stigande inflation som följd på grund av Rysslands invasion av Ukraina.

– Det tycker vi framstår som helt orimligt, men logiken hittills har sett ut så. Man har inte brytt sig om var inflationen kommit ifrån utan bara höjt räntan, säger Peter Gerlach.

Det förklarar hela krisen

Kommunerna har en svår ekonomisk situation med stora underskott framför sig. Kostnader för pensioner som ska betalas ut i framtiden, men sättas av pengar till nu, ökar från 60 miljarder kronor till 130 miljarder kronor över två år. Underskottet i år landar på 30 miljarder kronor.

– Det här förklarar hela krisen, men det är en tillfällig kostnad. Nu skär kommuner ner på permanenta kostnader.

Istället för att skära ned i permanent verksamhet för att finansiera tillfälliga kostnader som ökade pensionskostnader på grund av inflation, borde staten gå in och låna för att täcka pensionskostnaden åt kommunerna, menar Peter Gerlach.

– Vi har en lag som säger att underskott ska återställas snabbt och att kommuner inte ska gå med planerat underskott. Om man ska följa den är det bättre att staten lånar upp.