Anders Löwdin

“Anmärkningsvärt att regeringen väljer att argumentera för JAS som en central del av svensk tillväxtpolitik.”

I lördags gick alliansregeringen ut med beskedet att Sverige ska köpa 40-60 nya Jas Gripen-flygplan, till en kostnad av 90 miljarder under en 30-årsperiod. Socialdemokraterna förklarade via försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist (S) att de är positiva till regeringens besked, med reservation för att de vill gå igenom detaljerna först.

På måndagen går dock S-kvinnors ordförande Lena Sommestad ut och tar ställning emot. S-kvinnors nej till JAS är en del i ställningstagandet för avvecklingen av svensk vapenproduktion och vapenexport. Satsningen kommer att låsa fast Sverige vid upprustning och decennier av vapenexport, menar Sommestad.
– Framför allt är det anmärkningsvärt att regeringen väljer att argumentera för JAS som en central del av svensk tillväxtpolitik. Enligt dagens svenska lagstiftning är vapenexport i grunden förbjuden, och tillstånd ges endast om det finns försvarspolitiska eller säkerhetspolitiska skäl, säger hon i ett pressmeddelande som publiceras under måndagen.

Till Dagens Arena säger Sommestad att hon tror att S-kvinnors ställningstagande kan komma att påverka Stefan Löfven och resten av partiet i frågan.
– Vi uppfattar att Socialdemokraterna också vill ha mer fakta på bordet, där finns det en samsyn kring behovet av en diskussion om de nya JAS-planen.

Hur bör de här pengarna användas i stället?
– Det finns stora investeringsbehov, i infrastruktur men också i sociala investeringar som utbildning och folkhälsa. En del av pengarna borde också gå till satsningar på att hantera samhällets ökande sårbarhet genom fredliga säkerhetsutbildningar, satsningar på IT-säkerhet, elsäkerhet och på att hantera klimatförändringar.

Lena Sommestad menar att det går att ställa om från att vapenproduktion och vapenexport till civil produktion utan att jobben går förlorade.
– Det handlar om att göra satsningar i en annan riktning, där den kompetens som i dag finns i vapenexportindustrin tas tillvara. Redan på 1980-talet gjorde Inga Thorsson en statlig utredning om en sådan omställning, Med sikte på nedrustning – omställning från militär till civil produktion. En liknande utredning skulle kunna göras i dag, säger hon till Dagens Arena.