Ukraina När kriget i Ukraina startade för snart ett år sedan bestämde sig Linköpingsbon Take Aanstoot för att agera. Han körde ner sin lastbil fullastad med förnödenheter till den ukrainska befolkningen. Det blev starten på Blågula Bilen, en volontär rörelse på stark frammarsch. 

Krögaren och entreprenören Take Aanstoot berättar hur det hela började. 

– Jag hade en gammal lastbil stående och insåg att den skulle komma till bättre nytta i Ukraina. På sociala medier bad jag om hjälp till bränslekostnaderna och plötsligt hade jag 70 000 kronor på mitt konto.

För pengarna köpte han ytterligare tre lastbilar, begagnade men fullt gångbara. Via Polen tog han sig till västra Ukraina där han lämnade de fullastade bilarna för vidare transport till fronten i öst. Han rapporterade om arbetet på sociala medier och allt större summor började komma in på kontot. Bollen var i rullning.

– Idag får vi in närmare tre miljoner i månaden och allt fler anmäler sig som volontärer, säger han.

Pengarna kommer från privatpersoner, företag och organisationer. Blågula Bilen riktar i första hand in sig på att stötta den ukrainska militären genom att skänka bort alla bilar som körs ner och fylla dem med förnödenheter. Det handlar om alltifrån generatorer, elverk, verktyg och motorsågar till sovsäckar, liggunderlag, kläder och första hjälpen-utrustning.

– Lastbilarna är en absolut bas i kriget för att kunna transportera material till fronten, säger Take Aanstoot.

Han talar om Blågula Bilen som en ny folkrörelse där såväl privatpersoner som Smeder utan gränser och Svenska kyrkan engagerar sig genom insamlingar till Ukraina. Men där också allt fler anmäler sitt intresse för att bli aktiva volontärer.

– Just nu har vi till exempel runt 25 chaufförer som kör bilarna till Ukraina, det är både pensionärer och yrkesverksamma. 

Take Aanstoot hade en gammal lastbil stående och insåg att den skulle komma till bättre nytta i Ukraina.

 

Mattias Engberg är en av dem. Han arbetar som anläggningsarbetare i Nynäshamn och har vid några tillfällen tagit ledigt från jobbet för att köra ner lastbilar till Ukraina.

– Redan första dagen när kriget började så bestämde jag mig för att jag ville göra något konkret, inte bara sitta hemma framför dataskärmen, säger Mattias Engberg.

Genom en bekant kom han i kontakt med Blågula Bilen och han har nu kört några vändor till Ukraina. Mattias Engberg räknar med att köra ner ytterligare någon lastbil i början av året.

– Problemet är att kunna ta ledigt från jobbet eftersom jag gör det här volontärt, det kostar mig mycket. Semesterdagarna är slut så jag måste ta tjänstledigt. Men jag hoppas kunna fortsätta, säger han.

Korruptionen är utbredd i Ukraina och ingen hjälporganisation kan vara säker på att allt levereras dit det var tänkt. Det gäller även Blågula Bilen, konstaterar Take Aanstoot. 

– Några av våra grejer har kommit på avvägar men generellt vill jag påstå att vi lyckas bättre än andra. Vi levererar direkt till personer vi litar på och inte till centrala lager, säger han.

På plats i Ukraina jobbar 30-åriga svenska Tilde Addenbrooke som koordinator för Blågula Bilen. För ett år sedan arbetade hon på en tehandel i Sverige men när kriget startade i februari sa hon upp sig för att kunna vara till hjälp i Ukraina där hon nu bor. Blågula Bilen betalar för hennes uppehälle där.

– Jag har ingen militär utbildning, är inte heller sjukvårdskunnig. Men jag är en van bilförare, det var så mitt engagemang började, säger Tilde Addenbrooke. 

Idag består hennes arbete av att bland annat följa upp och kontrollera att hjälpen kommer fram. Hon känner sig trygg med de kontakter hon och Blågula Bilen har i landet. 

– Via militären når vi även civilbefolkningen. De har till exempel tipsat oss om avlägsna byar med stora hjälpbehov.  Då har vi kunnat ta oss dit med mat, kläder och sjukvårdsutrustning. Ja, även godis till barnen.

Take Aanstoot är medlem i Hemvärnet och van att arbeta utifrån Försvarsmaktens värdegrund, som utgår från demokratiska principer och alla människors lika värde. Den värdegrunden gäller även för Blågula Bilen, poängterar han.

– Jag vill inte ha för mycket macho, inget Rambo, gärna fler kvinnor. Ingen radikalisering. Alla passar inte in i vår organisation. Vi har en HR-avdelning bestående av volontärer som granskar alla ansökningar så att vi undviker att få in fel personer, berättar han.

Blågula Bilen håller nu på att sprida sig även till andra länder, däribland till Finland, Holland och Tyskland. Och snart tar Take Aanstoot färjan över till Polen med ännu en lastbil för vidaretransport till militären vid fronten. För sitt arbete blev han strax före jul utsedd till Årets östgöte av Sveriges Radio Östergötland.

– Utöver att boosta mitt ego så hjälper det förstås Blågula Bilen massor, säger han.

Läs mer om Blågula bilen här.

Text och foto: Eva Bergstedt