migration Förhandlingarna om en ny migrationslag är klara. I dag lägger regeringen fram en lagrådsremiss som innebär att tillfälliga uppehållstillstånd kommer att bli norm och försörjningskrav för anhöriginvandring permanentas.

Den nya migrationslagen bygger på migrationskommitténs förslag, och på vissa kompletterande förslag. En av de stora förändringarna blir att tillfälliga uppehållstillstånd blir ny norm i lagen.

–Det är en stor förändring. Man ska komma ihåg att permanenta uppehållstillstånd infördes som huvudregel i Sverige 1984, sa justitieminister Morgan Johansson (S) under en presskonferens som hölls tillsammans med Märta Stenevi (MP), jämställdhets- och bostads­minister.

Förändringen innebär att de som beviljas skydd i Sverige i ett första steg får ett tillfälligt uppehållstillstånd. För de som har flyktingstatus kommer uppehållstillstånden löpa över tre år, medan alternativt skyddsbehövande kommer att få uppehållstillstånd i 13 månader. Uppehållstillstånden kan sedan förlängas med två år i taget.

Efter tre år i Sverige kan man ansöka om permanent uppehållstillstånd, men då måste personen ifråga leva upp till följande krav:

  • kunna försörja sig själv,  genom arbete i huvudsak.
  • ha grundläggande kunskaper i svenska och samhällskunskap.
  • genomgå en så kallad vandelsprövning som innebär att du kan hindras från att få permanent uppehållstillstånd under lång tid om du har begått allvarliga brott.

Krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhället kommer också att ställas för att så småningom beviljas medborgarskap. Hur de kraven ska förhålla sig till krav för permanent uppehållstillstånd är ännu inte klart, men Morgan Johanson nämner en “trappmodell” med högre krav för medborgarskap.

För att kunna återförenas med anhöriga i Sverige krävs att man kan försörja sig och har en bostad av en viss storlek. Det här är en regel som infördes i och med den tillfälliga migrationslagen och som nu permanentas.

Kompletterande förslag som remitterats separat, handlar om att bevilja uppehållstillstånd på humanitär grund.

– När man går över från en lag med permanenta uppehållstillstånd till en lagstiftning där tillfälliga uppehållstillstånd kommer att vara huvudregel är det viktigt att det finns en ventil för att undvika orimliga konsekvenser i enskilda fall, sa Märta Stenevi.

Därför föreslår nu att särskilt ömmande omständigheter ska kunna göra att barn får stanna, och att vuxna får stanna om det både finns särskilt ömmande omständigheter och en särskild anknytning till Sverige – trots att skyddsbehovet har upphört. Då ska man kunna få ett förlängt tillfälligt uppehållstillstånd.

Möjligheten att få stanna på grund av särskilt ömmande omständigheter gäller de som fortfarande inte har ett lagakraftvunnet beslut om avvisning. Till den gruppen hör de ensamkommande unga som befinner sig i Sverige tack vare gymnasielagen.

Regeringen går också fram med förslag om undantag för att beviljas uppehållstillstånd för anhöriga, i fall som exempelvis gäller samkönade par som inte har kunnat leva ihop i hemlandet. Kvotflyktingar ska också kunna undantas från försörjningskrav under tre månader sedan man rest in i landet. Även personer med nedsatt arbetsförmåga, till exempel på grund av en funktionsnedsättning, ska kunna beviljas undantag från försörjningskrav och kunna ta hit sina anhöriga.

Regeringen vill också skydda kvinnor som kommit hit som anhöriginvandrare men behöver lämna sin relation på grund av våld. Hur de här kvinnorna ska skyddas blir föremål för en ny utredning.

Justitieminister Morgan Johansson bedömer att Liberalerna kan stödja förslaget, även om regeringen inte har fått någon sådan garanti från partiet:

– Det har varit viktigt för dem att göra förtydliganden kring huruvida de som är här illegalt ska eller inte ska omfattas av humanitär skyddsgrund, och nu har vi gjort de här förtydliganden där vi klarar ut den frågan, så jag hoppas att de ska ta det till sig, sa Morgan Johansson.

Målet är att en proposition kommer vara på plats i månadsskiftet april-maj, för att en ny lag ska träda i kraft den 20 juli.