Regionpolitikerna Talla Alkurdi (S) och Tobias Nässén (M).

vårdval reumatologi Regionpolitikerna i Stockholm har sagt ja till att införa vårdval inom reumatikervården, trots starka protester från yrkesverksamma och patientorganisationer.

2017 ändrade Sverigedemokraterna hållning i sista stund, och tryckte på nej-knappen till vårdval för reumatikervård. Med en ny mandatperiod för alliansen med stöd av Miljöpartiet i Region Stockholm har nu majoriteten vid ett andra försök lyckats få gehör för att införa vårdval inom reumatikervården.

Det var efter besked från Miljöpartiet häromdagen om att de kommer stödja förslaget om nytt vårdval, som det stod klart att förslaget har stöd i fullmäktige, vilket SvD rapporterade om. Anledningen till att Miljöpartiet svängt i frågan är att de menar att det nya vårdvalet ska genomföras på ett bättre sätt.

– Därför har vi gått med på att införa det och målet är att det ska bli en mer heltäckande vård för länets reumatiker. Samtliga vårdval ska också ses över så att vården blir mer sammanhållen, sa Susanne Nordling från Miljöpartiet till SvD.

Tobias Nässén (M), vård- och valfrihetsregionråd, är nöjd med beslutet att införa ett vårdval för reumatikervård under 2020, och betonar att detaljerna för hur vårdvalet ska införas kommer att tas fram genom en utredning.

– Majoriteten tror på att vården inom det här verksamhetsområdet kommer att bli ännu bättre än idag. Jag vill understryka att arbetet ska ske i öppen dialog med patientföreträdare, forskare och med personal som arbetar inom den här vården, säger Tobias Nässén till Dagens Arena.

Men Talla Alkurdi (S), oppositionsregionråd, tvivlar på utfästelsen om en ny modell för vårdval.

– Ja, det där är det ju ingen som har förstått. Vi har frågat förvaltningen: hur ska det här införas? De tycks inte heller veta. Att då påstå att det här kommer bli bättre, det tror inte jag på. Däremot vet vi ju att professionen är kraftigt emot den här förändringen, vi har 39 vårdval idag och vet vad de innebär, säger Talla Alkurdi.

Patientorganisationer och yrkesverksamma inom reumatikervården är kritiska mot ett nytt vårdval som de menar riskerar att dränera övriga Sverige på kompetens inom fältet då vården väntas koncentreras kring kliniker i Stockholm. Vårdvalet skulle också drabba den kliniska forskningen och det kollegiala samarbetet, som fungerar väl i dag, enligt Reumatikerförbundet.

–   I jämförelse med andra regioner har Region Stockholm hög tillgänglighet till reumatologisk vård, reumatologer arbetar efter de rekommendationer och riktlinjer som de utformar efter kunskap och forskning om reumatiska sjukdomar. Patienter bidrar till forskning och inkluderas i det innovationsarbete som utvecklas i regionen, säger Lotta Håkansson, ordförande i Reumatikerförbundet.

Tobias Nässén (M) håller med om att det inte finns några problem med överbelastning eller långa väntetider i reumatikervården i dag. Men han tror att vårdbehovet kan växa.

– En fördel kan vara att det är relativt få vårdgivare idag och om patientgruppen växer ytterligare finns möjlighet att få behandling närmare sig, säger Tobias Nässén.

Reumatikerförbundet oroas också över att vårdvalet kan leda till skenande kostnader, då nya, dyra läkemedel är på ingång.

–     Det kommer leda till att man skär ned på den vård som regionen har kontroll över, nämligen sjukhusvården, där de patienter som har de mest komplexa sjukdomstillstånden behandlas, säger Lotta Håkansson.

Patienterna gynnas dock inte av vårdval, utan av dagens system, menar hon.

–     Om många ska få ta del av dessa läkemedel måste införandet vara ordnat, och ske i samverkan mellan läkare, forskare och patienter, säger Lotta Håkansson.

Parallellt med utredningen om vårdval reumatologi kommer en bredare utredning tillsättas som under nästa år ska se över hela vårdvalssystemet. Tobias Nässén (M) nämner att vården inom vårdvalen måste bli mer sammanhållen som ett förbättringsområde.

I en debattartikel på Dagens Arena skriver han att förbättringar ska ske i ersättningssystemen och det ska säkerställas att även vårdgivare inom vårdvalen tar sitt ansvar för forskning och utbildning av nya specialister inom vården.

På frågan om det behövs ett kostnadstak för vårdvalen ger han inget rakt besked.

– I den övergripande vårdvalsutredningen finns det en punkt som handlar om att vi ska arbeta för en bra kostnadskontroll. Det kan säkert betyda olika saker i olika vårdval, ibland remisskrav, ibland andra åtgärder, säger Tobias Nässén.

Men Talla Alkurdi (S) tror att det blir svårt att förbättra vårdvalssystemet, utan att göra om systemet så att det inte längre handlar om vårdval. Men Socialdemokraterna skickar ändå med sina förslag till förbättringar.

– Vi har ju tydliga skrivningar i vår budget om att se över vilka vårdval vi kan vi slopa och vilka vi kan slå ihop, så vi kommer skicka med våra inspel och försöka påverka. Vi behöver inte fler analyser om vad vårdvalen leder till utan att man tar steg idag för att skapa mer sammanhållen vård, säger Talla Alkurdi.

När det gäller att försäkra sig om att läkare och annan personal får sin vidareutbildning tror hon inte på förbättringar inom vårdvalssystemet, vilket bland annat beror på att små kliniker med exempelvis bara en specialistläkare inte mäktar med att handleda och utbilda nya läkare.

– Vi har redan i dag krav på att man ska delta i utbildningsuppdrag – det funkar inte. Vi har inte lyckats säkerställa att det utbildas nya specialister och det är ett tecken på vad vårdvalet leder till.