En av fyra som deltagit i en kommunal arbetsmarknadsåtgärd får jobb, visar en ny rapport från SKL. För få, anser Svenskt näringsliv och LO. Men enligt IFAU är det svårt att dra några sådana slutsatser av rapporten.

2014 satsade kommunerna över fyra miljarder på arbetsmarknadsåtgärder. Det handlar till exempel om att ordna med arbetsträning, jobbsökaraktiviteter och att hitta praktikplatser. Drygt 100 000 personer deltog, varav hälften av dessa saknade gymnasieutbildning och var tredje var under 25 år.

Enligt en rapport från SKL har en av fyra fått jobb efter att ha deltagit i en kommunal arbetsmarknadsåtgärd. Och en av tio har börjat studera.

För låga siffror, anser både LO och Svenskt näringsliv.

– Det är en låg siffra, när vi satsar på arbetsmarknadspolitik så är ju syftet att människor ska komma i jobb, säger Emil Johansson, arbetsmarknadspolitisk utredare på LO till Sveriges radio.

Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert vid Svenskt Näringsliv, instämmer.

– Siffran kunde absolut varit högre, vi vet att det finns andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder där effektiviteten är ännu lägre. Men vi måste ha ännu större ambition än att var fjärde kommer i jobb.

Sara Martinson, utredare och kommunikationsansvarig på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, menar dock att det är det svårt att mäta effekten av kommunerna åtgärder utifrån SKL:s rapport.

– Vi vet inte vad som skulle ha hänt om dessa personer inte hade deltagit i programmen. Att en av fyra får jobb kan vara ett jättebra resultat, om det handlar om personer som har högst grundskoleutbildning. Men det säger rapporten ingenting om.

För att visa vilken effekt kommunernas arbetsmarknadsåtgärder får behöver man göra en effektstudie, det vill säga följa exempelvis 1000 personer som deltagit i en åtgärd och jämföra dessa med en kontrollgrupp som inte har deltagit.

– Vi tycker det är olyckligt att man säger att det är låga siffror. Det vet vi faktiskt ingenting om.