Högskolor: Mer mångfald måste få kosta

högskolan Regeringen vill bredda högskolors uppdrag att arbeta för en större social bredd bland studenterna. Men i remissvaren är många kritiska till att ett nytt uppdrag inte ska kosta några pengar, och förslaget kallas otydligt.

I våras granskade Dagens Arena hur högskolor lyckas med att minska den sociala snedrekryteringen av studenter. Det är nämligen fortfarande mycket större sannolikhet att läsa en akademisk utbildning om du har föräldrar som är högskoleutbildade.

Universitets- och högskolerådet (UHR) har visat att inget har hänt på 10 år när det gäller att bredda rekryteringen.

I juli skickade regeringen ut ett förslag på remiss som innebär att högskolelagen ska skrivas om. Istället för att högskolorna har ett uppdrag att bredda rekryteringen av studenter, ska det enligt förslaget heta att högskolorna ska arbeta för att bredda deltagandet i högskoleutbildning.

I veckan var det sista remissdag och många universitet och högskolor skriver i sina remissvar att de är positiva till att arbeta med att en mångfald av studenter inte bara ska börja på högskolan, utan också avsluta sina studier.

Men nästan alla de stora lärosätena, vars svar Dagens Arena har läst, är kritiska till att regeringen inte anser att det kommer att kosta något extra att arbeta med det nya uppdraget.

Malmö högskola, som redan i dag är ett av de lärosäten som arbetar mest aktivt med att bredda rekrytering och deltagande, anser att de aktiviteter som krävs för ett bredda deltagandet kräver mer pengar:

»De verksamhetsutvecklande insatser som behövs för att möta det breddade uppdrag som lagändringen skulle medföra […] kan inte med bibehållen hög kvalitet genomföras inom befintliga ekonomiska ramar.«

Högskolan skulle också gärna se att begreppet rekrytering står kvar i lagen, tillsammans med deltagande, istället för att det senare ska ersätta det förra.

»Det är inte självklart så att breddad rekrytering inkluderas i begreppet breddat deltagande«, skriver högskolan.

Lunds universitet är också kritiska till bristen på extra pengar, då de menar att formuleringen »deltagande« breddar universitetets uppdrag. Universitetet är däremot positivt till att ändra formuleringen i lagen från rekrytering till deltagande.

Förslaget innebär också att utbildning kan behöva utlokaliseras för att nå fler och därmed bidra till att högskolorna kan leva upp till att bredda deltagandet. Lunds universitet är kritiskt:

»Här riskerar studenter förlora viktiga delar av studie- och lärandemiljön som vi vet är avgörande för att fullfölja sina studier.«

Några avstyrker förslaget helt. Uppsala universitet tillhör de mest kritiska lärosätena. De anser att uppdraget är oklart formulerat och motiverat, och att begreppet breddat deltagande är öppet för olika tolkningar.

»Det finns risk att promemorians krav på breddat deltagande uppfattas som sänkta krav på studenterna for att åstadkomma högre genomströmning. I och med den nya föreslagna formuleringen förs också ansvaret för studieresultat över från studenten till lärosätet. Drivet till sin spets kan det medföra kvalitetsproblem«, skriver Uppsala universitet.

Även Stockholms universitet och Umeå universitet avstyrker förslaget i dess nuvarande form.

Förutom att kritisera bristen på extra resurser, är Stockholms universitet kritiska till att inget sägs i lagförslaget om uppföljning:

»Om en lagändring ska vara meningsfull måste den vidare vara uppföljningsbar och kunna leda till sanktioner om lagen inte följs.«

Liknande kritik har tidigare kommit från Universitets- och högskolerådet (UHR), som menar att olika lärosäten och utbildningar lägger väldigt olika mycket kraft och arbetar på vitt skilda sätt med frågorna om breddad rekrytering. Därför borde lagändringen följas av krav på återrapportering från lärosätena om vilka insatser som görs, säger Aleksandra Sjöstrand, utredare på UHR.

– Vi hör från lärosätena att vill man att det ska hända något borde man ställa krav på uppföljning, säger Aleksandra Sjöstrand.

Åtgärder för att bredda deltagande gynnar ofta alla studenter.

– Åtgärder som riktar sig till hörselskadade studenter gynnar faktiskt alla studenter, för det ger en miljö där alla hör bättre. Detsamma gäller skrivarstugor för akademiskt skrivande, säger hon.

Läkarutbildningen tillhör de mest snedrekryterade utbildningarna, och Kungliga musikhögskolan (KMH) ligger i topp bland lärosäten med lägst social mångfald.

Både KMH och Karolinska institutet (som bland annat utbildar läkare) har svarat kortfattat på remissen, och bägge tillstyrker förslaget, även om KI gärna ser att man behåller begreppet rekrytering också.

KMH anser att de inte kan göra så mycket för att bredda rekryteringen, då musikutbildning ofta grundläggs tidigare, exempelvis genom Kulturskolan och förberedande folkhögskoleutbildningar. Deltagande har de inga problem med:

»KMH kan konstatera att i stort sett alla studenter som antas här också fullföljer sin utbildning«