Foto: gato-gato-gato/Flickr
Foto: gato-gato-gato/Flickr

migration Många ensamkommande som väntar på beslut om att få stanna i Sverige enligt gymnasielagen har inte rätt till bostad. Lagen har underkänts av två domstolar och nu väntas beslut av Migrationsöverdomstolen innan den kan användas.

Mer än 8 400 personer har ansökt om uppehållstillstånd för att få studera på gymnasiet. Av dem har 5 000 redan hunnit få avslag på sin asylansökan i alla instanser, vilket gör att de inte längre har rätt att bo i Migrationsverkets boenden. Det rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Kommunerna har heller ingen skyldighet att erbjuda dem boende, men Sveriges kommuner och landsting, SKL, uppger att det inte är helt klart hur reglerna ser ut för den grupp som kallas tillståndssökande. De bedömer att kommuner inte behöver hjälpa till med boende men kan göra det om det finns skäl för det.

– Huvudspåret är att man i första hand ska lösa sitt eget boende, om inte det går får man vända sig till Stadsmissionen, och i fall det absolut inte går, då får man självklart gå till Socialtjänsten som får göra en nödprövning enligt socialtjänstlagen, säger Veronica Wolgast, avdelningschef på socialförvaltningen i Stockholm stad till Ekot.

Att den här gruppen hamnar i limbo mellan olika lagar är något som frivilligorganisationer märker av. Stadsmissionerna i Malmö, Uppsala och Stockholm, samt organisationen Agape i Göteborg uppger för Ekot att de har kontakt med hundratals ensamkommande som är hemlösa. Det är personer som ibland sover hos kompisar, ibland utomhus, ibland på härbärge.

Shirmohammed bodde tidigare i ett familjehem i Stockholm, men sedan två månader förlorade han platsen.

– Ibland sover jag på gatan, ibland hos kompisar. Ibland på tåget, tunnelbanan. Det finns koloni, säger Shirmohammed till Sveriges Radios.

I Kristinehamn har kommunen valt att trots allt erbjuda boende för den här gruppen, där det i dag bor 25 personer, för att undvika att de blir hemlösa.

Migrationsöverdomstolen väntas fatta beslut i slutet av september, men det kan dröja längre än så. Dessutom är gymnasielagen också uppe för prövning i EU-domstolen och den väntas fattas beslut om drygt ett år.

Varken Migrationsöverdomstolen eller Migrationsverket kan svara på om de kommer att invänta EU-domstolens beslut innan man fattar beslut.