Nyhet Den extrema fattigdomen riskerar att växa kraftigt under året på grund av ökade mat- och energikostnader i skuggan av pandemin och kriget, konstaterar Oxfam i en ny rapport. Men förslaget om att införa globala skatter på tillgångar för att bromsa utvecklingen möts av skepsis.
Inför toppmötet World Economic Forum i Davos, Schweiz, med världsledande politiker och ekonomer har den globala hjälporganisationen Oxfam släppt en rapport som visar på hur klyftorna ökar, och hur de stigande priserna riskerar att sänka totalt 860 miljoner människor ned i extrem fattigdom under 2022. Samtidigt som miljardärerna inom energi- och livsmedelssektorn fortsätter att tjäna stort på pandemin och kriget i Ukraina.
Enligt rapporten har den extrema fattigdomen i världen ökat mer under de senaste två åren än på 20 år. Antalet som tvingas leva på mindre än 20 kronor per dag kan under året öka med 263 miljoner människor, konstaterar Oxfam. Detta samtidigt som dollarmiljardärerna ökat sina förmögenheter lika mycket de senaste två åren som 23 år innan.
I Aftonbladet skriver företrädare för Oxfam Sverige att klyftorna även ökar i Sverige. Enligt deras statistik har 2170 svenska hushåll, 0,02 procent av befolkningen, en förmögenhet på 500 miljoner kronor eller mer. Tillsammans har de större förmögenhet än 80 procent av svenska befolkningen.
För att dämpa utvecklingen mot ökad extrem fattigdom och växande klyftor föreslår Oxfam bland annat en global förmögenhetsskatt. Så att de som tjänar på prisökningarna i skuggan av kriserna är med och hjälper till.
Men något sådant förslag tror inte nationalekonomen och författaren Stefan de Vylder på. Han menar att det inte är särskilt realistiskt att det internationellt skulle gå att genomföra något sådant avtal. Särskilt inte när vi ser att flera länder, som Frankrike och Sverige, snarare avskaffar förmögenhetsskatten.
– Problemet måste angripas nationellt. Där det finns möjligheter att ställa krav inför allmänna val att ha någon form av skatt på tillgångar. Kanske inte en förmögenhetsskatt, men en fastighetsskatt, mindre förmånliga reglerna för ISK och kapitalförsäkringar samt skatt på avkastning av kapital. Vart land för sig får bedöma hur de ska åstadkomma ett mindre orättvist skattesystem. I dag har många höga skatter på arbete men låga skatter på kapital, tillgångar och fastigheter, säger Stefan de Vylder.
Han menar också att det är svårt att med en global förmögenhetsskatt komma åt stora multinationella företag, med dotterbolag på skatteparadis, och deras tillgångar.
Men ska vi ge upp för att det är svårt, i stället för att fortsätta jobba med att laga systemet?
– Jo visst, men vi måste vara realistiska. I stället för att vänta på internationella överenskommelser måste vi inom varje land jobba med att göra skattesystemet mindre orättvist. Ska vi vänta på en global förmögenhetsskatt då hinner våra barnbarn att pensioneras.
Stefan de Vylder menar att förslag om globala skatter på förmögenhet och kapital har varit återkommande i debatten de senaste 15–20 åren. Men det har aldrig blivit något av det på grund av att motståndet är för starkt. Han tror heller inte på förslag som till exempel Tobinskatten, skatt på internationella valutatransaktioner. Ett stolpskott, kallar han det.
– När vi hade omsättningsskatt på aktiemäklarnas egen handel med aktier, den så kallade valpskatten, flyttade aktiehandeln över till London i stor utsträckning. På 70-80talet hade vi en viss skatt på transaktioner av värdepappershandel i Sverige, då flyttade dem också utomlands. Det är svårt att på en global finansmarknad beskatta transaktioner.
Däremot framhåller Stefan de Vylder att det finns ett initiativ till ett internationellt golv på 15 procents företagsbeskattning. Ett förslag han är positiv till och som fått starkt gensvar internationellt.
– Jag tror att det är rätt väg just när det gäller företagsbeskattningen, att enas om en lägsta möjliga skatt för företag. Vi har en global skattekonkurrens, ett race to the bottom, när det gäller företagsbeskattning. Det här skulle tvinga länder med skatt under 15 procent, som Irland, att höja den.
På sikt är det enda långsiktigt hållbara sättet att minska fattigdom i världen att stödja de fattiga, menar Stefan de Vylder. Med hälsovård, utbildning, minskad korruption och skatteflykt.
– Där finns det möjligheter med överenskommelser att täppa till hålen med skatteparadisen och tvinga de förmögna att redovisa vad de har. Schweiz har lovat att bli mer öppna, men Storbritannien och andra länder bromsar.
Hur ser du på utvecklingen och framtiden? Är du optimistisk att det kommer att gå att minska klyftorna och fattigdom?
– Nej, optimistisk är jag inte. Men det är glädjande att så mycket fakta kommer fram om ur det ser ut i världen. Att även konventionella organisationer som IMF och OECD börjar tala om att det börjar gå för långt. Att klyftorna är för stora och skapar social oro. Det är ett språkbruk vi inte hörde för tio-tjugo år sen, säger Stefan de Vylder.’
Den liberale debattören Johan Norberg är också skeptisk mot en global förmögenhetsskatt. Han menar att pengarna som den skulle generera inte skulle göra något mot världens problem, eftersom världens stater redan gör av med så mycket pengar på en vecka.
»Och det skulle ske till priset av att man skulle minska drivkrafterna för entreprenörer och investerare att bygga nya framgångsrika företag som skapar jobb och tillväxt. Vilket är otroligt viktigt för den utveckling som har minskat världsfattigdomen från 36 till mindre än tio procent sedan 1990«, skriver han i ett mejl till Dagens Arena.
Johan Norberg menar att den negativa utvecklingen främst beror på att globaliseringen har angripits från fyra håll. Med pandemirestriktioner, stimulans/inflation, Rysslands invasion av »kornboden« Ukraina och att 26 stater infört hinder för livsmedelsexport.
»Detta är vad vi primärt måste bekämpa. Öppna hamnarna, fred eller åtminstone se till att Ukrainas mat får exporteras, samt för allt i världen: Ta bort handelshindren som bokstavligen svälter ihjäl människor«, skriver Johan Norberg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
