Under lördagen hålls en demonstration mot det förslag som kommit att kallas Chat Control 2.0. Syftet med förslaget är att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på internet. Kritiker menar dock att det är början på en massövervakning likt den i Kina.
Förslaget, som är framtaget av EU-kommisionen, syftar till att hitta och lagföra personer som sprider material med sexuella övergrepp mot barn. Detta genom att kunna tvinga internetföretag att skanna all kommunikation på webben, till exempel på Facebook, mejl eller chattappar.
Skanning av data är tillåtet redan idag men det är frivilligt, vilket enligt EU-kommissionen som skrivit förslaget gör att många fall inte upptäcks. Under 2021 rapporterades 85 miljoner bilder och videos globalt, vilket gör dataskanning till den mest effektiva vägen för polis att till slut kunna lagföra förövare.
Den senaste lagen kring dataövervakning, som gav företag tillåtelse att skanna data, kom 2021. Det nya förslaget kommer nu då den gamla lagen löper ut sommaren 2024.
— Man skulle kunna förnya den lagen, om man tycker att det ska fortsätta vara frivilligt. Istället har man stramat åt det och gör det tvunget att kunna skanna, säger Samuel Skånberg, civilingenjör i datateknik samt ordförande för Kamratdataföreningen Konstellationen som är en av arrangörerna bakom helgens demonstration.
“Hela poängen med kryptering förloras”
Den stora skillnaden i det nya förslaget, kallat chat control 2.0 bland kritiker, innebär alltså att företag skulle kunna bli tvingade att skanna efter material med sexuella övergrepp på barn. Detta om man tror att det kan finnas en förhöjd risk att sådant material delas på företagets tjänst.
Även totalsträckskrypterade appar skulle inkluderas. Sådana appar krypterar meddelanden så att det bara är sändaren och mottagaren som kan läsa innehållet. Att även dessa appar tvingas skanna skulle innebära att chattappar som Signal och WhatsApp, som idag inte går att skanna, skulle behöva implementera en typ av bakdörr. Detta för att innehållet ska kunna skannas innan det skickas.
— Såsom förslaget nu är utformat så görs inga undantag för det här. Tvärtom så står det att användning av totalsträckskryptering ska omfattas. Det är det som skapar en stor problematik, dels förloras hela poängen med kryptering och det ökar även risken för dataläckor, säger Samuel Skånberg.
“Ett extremt förslag”
Samuel Skånberg menar också att det inte vore ett effektivt sätt att bekämpa brottsligheten online.
— Syftet med förslaget skulle ändå inte uppnås, de kriminella skulle fortsätta, men via andra vägar så som darknet eller egna servrar. Resultatet skulle istället vara att vanligt folk inte kan använda sig av krypterade chattjänster på ett säkert sätt, säger Samuel Skånberg.
Jon Karlung, som är VD på internetleverantören Bahnhof och ska tala under lördagens demonstration, menar att förslaget är extremt och skulle gå att jämföra med auktoritära stater som Kina och dess massövervakning av sina medborgare.
— Motståndet grundar sig i att detta kommer att inkludera all typ av kommunikation, allas kommunikation. Jag betvivlar inte syftet att bekämpa vidriga brott men förslaget kommer att orsaka så mycket annan skada. Om EU bygger en massövervakningsmaskin kommer den säkerligen att kunna missbrukas senare, säger Jon Karlung.
“Det är ren svartmålning”
Ansvarig för förslaget är Ylva Johansson som varit EU-kommissionär sedan 2019. Dagens Arena har sökt henne men hon har avböjt att kommentera och angett tidsbrist som skäl. Men i en intervju med Europaportalen i mars sade Johansson att kritiker som menar att denna typ av övervakning hör hemma i totalitära stater är helt fel ute.
— Det är ju totalt fel naturligtvis. Det finns ingen sanning i det överhuvudtaget. Jag föreslår att man begränsar möjligheterna att detektera. Det är ren svartmålning och visar på vilka krafter som jag utmanar.
I ett inlägg på Facebook skriver Ylva Johansson att förslaget endast innebär att man använder teknik som kan liknas med polishundar som sniffar efter droger på ett postkontor. Detta ska förhindra att annan information skannas. Jon Karlung menar dock att en sådan metafor inte går att använda.
— Det fungerar inte så, datasäkerhet är uppbyggt på ett annat sätt. Det går inte att bara ”känna” på ett kuvert, alla kuvert måste öppnas och läsas vid en dataskanning, säger han.
“Rätt till privat korrespondens”
Problemet enligt Samuel Skånberg är att även om vissa mekanismer finns för att förhindra att annan information tas upp, skannas den ändå. Men just ändamålsglidningen, som man sett i tidigare fall, är det som skrämmer.
— Det är material med övergrepp på barn som skannas efter idag. Sen nästa år kanske de vill skanna efter terrorism. Vi vet inte idag hur EU styrs om 10 år. Se på USA där övervakningsdata från exempelvis Google har använts för att leta rätt på personer som genomfört abort. Det handlar om vår grundlagsskyddade rätt till privatliv och privat korrespondens, säger han.
Jon Karlung menar att demonstrationen på lördag är viktig för att visa på den kritik som finns mot förslaget.
— Om vi inte höjer rösten kommer förslaget att gå igenom, säger han.
Ylva Johansson har tidigare sagt att hon hoppas att förslaget går igenom under Sveriges ordförandeskap, vilket gäller fram till sommaren. När det faktiskt blir är ännu inte klart.
Demonstrationen äger rum på lördag på Mynttorget i Stockholm.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
