Under hösten har Försäkringskassan och regeringen hamnat i blåsväder i frågan om LSS. Men det är inte alldeles enkelt att finna fog för kritiken.

På lördag kommer handikapprörelsen genomföra manifestationer på 20 orter runt om i landet under parollen »Assistans är frihet! Rädda LSS!«. Syftet är att värna grundtanken med den LSS-reform som sjösattes för två decennier sedan.

Frågan om assistansersättningen har onekligen fått stor uppmärksamhet under hösten.

Ansvarig minister Åsa Regnér har kritiserats hårt av både oppositionspartier och organisationer som företräder funktionshindrade för en formulering i regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan för 2016 där man skriver att myndigheten ska »bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen«.

Formuleringen, menar kritikerna, har lett till att Försäkringskassan blivit hårdare i sina bedömningar.

»Det är svårt att tolka det på något annat sätt än som en direkt order om strängare bedömningar«, skrev exempelvis Liberalernas Jan Björklund i en debattartikel.

– Försäkringskassan letar nu desperat efter möjligheter att minska timmarna för de assistansberättigade, säger Handikappförbundens vice ordförande Pelle Kölhed.

Därtill har flera medieuppmärksammade fall, bland annat ett där en kvinna hittades död på en handikapptoalett, spätt på kritiken ytterligare.

I tisdags valde ansvarig minister Åsa Regnér att gå kritikerna till mötes på. Åtminstone lite grann. På DN:s debattsida menade hon att formuleringen »misstolkats« (oklart av vem) och att regeringen därför beslutat att »tydliggöra« målet i nästa års regleringsbrev.

Men att målet om att bryta timutvecklingen faktiskt påverkat människors möjligheter att få assistans är en omtvistad fråga.

Försäkringskassan själva nekar bestämt till att så skulle vara fallet.

Däremot har en rad domar i Högsta förvaltningsdomstolen lett till en förändrad praxis, vilket inneburit att det blivit svårare för vissa grupper att få assistans.

– Vi följer ju rättspraxis och den går i en tydlig riktning, sa Monica Svanholm, områdeschef på Försäkringskassan, till Dagens Arena tidigare i år.

Regeringen har också bestämt att låta Inspektionen för socialförsäkringen, IFS,  snabbutreda om lagen tolkas för snävt.

Samtidigt visar myndighetens siffror att de assistansberättigade får allt fler assistanstimmar. De senaste tio åren har det genomsnittliga antalet assistanstimmar ökat från 101 till 127 per vecka. Och enligt preliminära siffror för 2016 fortsätter timmarna att öka i alla grupper – för kvinnor och män, flickor och pojkar och inom alla så kallade personkretsar (om än i olika takt).

Antal assistansmottagare och genomsnittligt antal beviljade timmar per vecka 2005–2015.
Antal assistansmottagare och genomsnittligt antal beviljade timmar per vecka 2005–2015.

Visserligen visar statistiken också att avslagen ökat markant de senaste åren. Men beror inte detta enbart på myndighetens förändrade praxis, enligt Monica Svanholm.

– Det kan också vara så att fler som inte uppfyller kraven söker assistans. Exempelvis kan vi se att andelen som fått avslag och söker igen har exempelvis ökat från 6 till 19 procent.

Kritikerna har också påpekat att omkring 300 personer har blivit av med sin assistansersättning i år. Men enligt Monica Svanholm är det inget anmärkningsvärt.

– Det är en normal variation. Den vanligaste anledningen är att personer avlider. Dessutom, de som blir av med sin assistans från Försäkringskassan för att behovet inte överstiger 20 timmar har fortfarande rätt till assistans från kommunen. I debatten låter det ofta som om dessa personer inte får någon assistansersättning alls.