Demonstatrion mot IMF i Buenos Aires 2018. Bild: Wikimedia

ARGENTINA Argentinas ekonomiska situation förvärras allt snabbare. Och nu verkar IMF skruva upp tonläget. Med Sverige som drivande part, enligt argentinsk media.

I en redan svår situation – BNP föll 2,5 procent förra året – tog Argentinas ekonomi en ytterligare vändning nedåt i augusti. När finansmarknaderna öppnade dagen efter primärvalet den 12:e, som visade på ett stort ras för den sittande regeringskoalitionen, tappade peson nära 30 procent av sitt värde på några timmar.

Devalveringen följdes oundvikligen av prishöjningar, och inflationen bara under augusti beräknas till runt 5 procent. Många affärer klistrar numera papperslappar med dagens priser på sina skyltar och affischer. För kortare perioder har rentav varor som matolja och mjölk tagit slut i hyllorna, när leverantörerna hållit på lagren i avvaktan på vad som händer med den våldsamt fluktuerande växelkursen.

Centralbanken har försökt försvara valutan och spenderat 12 miljarder dollar av sina reserver på en månad, hälften av vad den har att disponera. I slutet av augusti gav den ensidigt sig själv rätten att skjuta fram återbetalningarna på obligationer – vilket internationella ratinginstitut som Standard and Poor klassar som en “selektiv statsbankrutt”. Den 1 september slog regeringen till med vissa valutakontroller – en av de saker den nuvarande presidenten Mauricio Macri annars hårdast kritiserade föregångaren, Cristina Fernandez de Kirchner, för.

Ekonomen Eva Sacco, docent på Buenos Aires universitet och verksam på Centret för Politisk Ekonomi, har förståelse för valutakontrollen:
– Det är en nödåtgärd, för att så långt som möjligt strypa strömmen av kapitalflykt ur landet och vinna lite tid. Annars skulle det till och med kunna accelerera till en bankrusning, vilket vore katastrofalt. I längden kommer det behövas en annan ekonomisk politik. Den nuvarande har varit helt inriktad på att dra till sig finanskapital, spekulativt kapital – och det är det som nu flyr landet igen.

Regeringen Macri har hittills kunnat överleva tack vare avgörande stöd från Internationella Valutafonden, IMF. Lånet på över 50 miljarder dollar är ett av de största organisationen någonsin gjort, och representerar över en tredjedel av alla dess fordringar. Men av de 44 miljarder som hittills betalats ut har 80 procent redan lämnat landet igen, enligt en beräkning från universitet i Avellaneda.

Men nu just när landet behöver pengarna mest, har IMF skjutit upp nästa utbetalning av lånen – och enligt uppgifter i en av landets största tidningar, Pagina 12, vill flera länder stoppa den åtminstone till valet i oktober, med hänvisning till att landet inte kapat tillräckligt av sitt budgetunderskott. Ett sådant beslut skulle antagligen ses som en misstroendeförklaring av finansmarknaderna och sätta landet under ännu hårdare press. Fraktionen som vill dra undan mattan för Argentina leds av Holland, Italien – och Sverige, enligt tidningen.

– Att IMF beviljade lånet till Argentina var ett politiskt beslut som drevs fram av bland andra USA, som vill fortsätta att stödja Macri. Den andra fraktionen ser att det går illa och vill slippa sammankopplas med det. Jag menar att IMF delar ansvaret för situationen vi hamnat i, de har godkänt politiken och gjort optimistiska prognoser som inte alls slagit in, då borde de också fortsätta ta ansvar och inte överge landet vid sämsta möjliga tillfälle, säger Eva Sacco.

Sveriges post inom IMF ansvarar ytterst Riksbanken för, men där vill man inte bemöta uppgifterna från argentinsk media.
– Sverige är medlem i den nordisk-baltiska valkretsen och är en av 189 medlemmar i IMF. Därför deltar vi och följer självklart IMF:s arbete med Argentina och deltar i styrelsearbetet. Fonden har en viktig roll för att bekämpa finansiella kriser och utformar sina program för att stödja länder att komma tillrätta med betalningsbalansproblem. I övrigt kommenterar vi aldrig obekräftade uppgifter, säger kommunikationschef Ann-Leena Mikiver.

Jon Weman