Utförsäljningar Alliansen går till val på att flera av de statligt ägda bolag ska säljas. Näringsminister Mikael Damberg säger tvärtom att »staten behöver flytta fram sina positioner«.

En ny rapport från den socialdemokratiska tankesmedjan Tiden visar att försäljningarna som skedde under Alliansregeringen inte var samhällsekonomiskt lönsamma. 

Under Alliansåren 2006 – 2014 sålde gemensamt ägda bolag ut för 171 miljarder. Men även fast en majoritet av utförsäljningarna var olönsamma ur ett samhällsekonomiskt perspektiv går de borgerliga partierna till val på ytterligare utförsäljningar.

I rapporten går två nationalekonomer igenom Alliansens utförsäljningar under deras åtta regeringsår. De finner att försäljningarna framförallt kan motiveras av ideologiska skäl.

Samhällsförlust är lika vanligt som samhällsvinst men medans vinsterna har varit måttliga har förlusterna varit desto allvarligare.

Källa: Tidens rapport nr 7 2018 Högern och det statliga ägandet – En ideologisk historia

Sammanlagt sålde Alliansen ut sju bolag, helt eller delvis. Där de två sämsta affärerna är Nordea och Telia.

I rapporten beräknas utförsäljningen av Nordea ha försvagat statens finanser med mellan 654 och 976 miljoner under perioden 2011 till 2017, i 2017 års priser. Försäljningen av aktieposter i Telia ledde till försvagade statsfinanser med nästan sju miljarder på tio år, 2007 – 2017.

Att Sverige vid avyttringen av Nordea och Telia befann sig i en global finanskris och att försäljningen enligt dåvarande finansmarknadsminister Peter Norman kom att användas för att stärka stabiliteten i Sveriges ekonomi, genom en minskning av statsskulden, tycker inte rapportförfattaren Emil Bustos är argument som håller.

– Visserligen var det så med Nordea och Telia att avkastningen var lägre än statsförväntan, vilket ledde till att de belastade statens finanser på lång sikt. Men samtidigt var finanskrisen inte en statsfinansiell kris och hade inte svenska staten likviditetsproblem, men hade man behövt pengar så hade det fungerat alldeles ypperligt att höja skatten eller låna.

Han tycker att den borgerliga regeringen hade kunnat vänta ut bolaget tills det vände uppåt igen, så hade man sluppit den exceptionellt dåliga kurs man nu sålde till.

– Givet den aktiekurs som faktiskt rådde och hur mycket man brukar kunna ta betlat om man säljer en stor andel av aktierna, så verkar det ha varit en väldigt låg prissumma. Staten kan vänta ut marknaden på ett helt annat sätt än privata aktörer.

Riksrevisionen inledde i mars i år en granskning av Nordea-försäljningen.

Rapporten framhåller också ett par av försäljningarna som väl genomförda, så som Vectura och Vin & Sprit, och pekar på ett par möjliga utförsäljningar framöver.

Däremot vänder sig rapportförfattarna starkt mot Alliansens idé att saluföra bland andra Arbetsförmedlingen och SBAB. I fallet med Arbetsförmedlingen påpekar de att det inte finns någon positiv erfarenhet av när privata aktörer släpptes in i systemet. Särskilt etableringslotsarna kom att bli ett misslyckande.

SBAB:s räntepressande funktion bidrar positivt till konkurrensen och har god lönsamhet. Rapportförfattarna har svårt att se uppenbara skäl till varför det skulle vara samhällsekonomiskt motiverat att sälja.

Läs mer: Rapport: Försäljning av SBAB kan kosta stat och hushåll miljarder

Den bilden delar även näringsminister Mikael Damberg (S).

– Det är inte självklart att staten ska äga en bank, men titta på bolånemarknaden, det är knappast en marknad som präglas av en fungerande konkurrens. SBAB har, enligt Villaägarnas beräkningar, pressat räntan med omkring 0,2 procent. Det spelar roll för alla de 2,9 miljoner hushåll i Sverige som har bolån.

Mikael Damberg framhåller att statliga företag också går före inom jämställdhet och kan visa vägen i den gröna omställning som kräver både långsiktighet och investeringar. Han är inte främmande för att ett nytt statligt bolag kan komma att behövas.

– Staten behöver flytta fram sina positioner. Jag tror att när vi nu gör en grön omställning så behöver vi tunga aktörer som riskar och statliga bolagen, inte minst Vattenfall. Men jag är inte främmande för att vi kan starta nya statliga bolag som kan hjälpa till med teknikskiften som behöver göras, som kan vara en partner i processen.