Reportage Åland firar 100 år av självstyre. Då hedras även demilitariseringen och neutraliseringen. Men när Sverige och Finland söker medlemskap i Nato har det startat en debatt om Ålands roll även militärt.
Med Putins anfallskrig mot Ukraina och Finlands ansökan om Natomedlemskap har Ålands 170 år gamla demilitarisering skapat heta debatter: ”En relik från forntiden” kallas Ålands särlösning, ”Med demilitariseringen kan Åland anfallas mycket lättare”, är ett annat argument.
Enligt en färsk enkät vill över hälften av finländarna slopa demilitariseringen och också på själva ”fredens öar” har tonerna börjat skifta.
Mitt i turbulensen firar Åland 100 år av självstyre den 9 juni. Då hedras och hyllas även demilitariseringen:
– Det är tråkigt att Åland ska fira sina 100 år under rådande omständigheter, säger Roger Nordlund, vicetalman i Ålands lagting, Ålands parlament.Men om
Finland går med i Nato kommer Åland att vara försvarsalliansens enda demilitariserade område.
– Då kan Åland som del av Nato föregå med ett exempel, anser Nordlund.
Allt är lugnt på gatorna i Mariehamn en vacker försommardag. Men de senaste månadernas händelser har skapat stor oro. Öriket har inget eget försvar. Under storfurstendömet var Åland Rysslands sista utpost mot väst – och är fortfarande nyckeln till den norra delen av Östersjön:
– Jag tycker att de finska pojkarna borde vara på plats Åland, säger Lillemor Sandberg som promenerar med sin hund Molly i centrum av Mariehamn. Hon hänvisar till det finska försvaret.
– Om något skulle hända skulle det ta dem 5–6 timmar att komma hit, fortsätter Sandberg som likt cirka 60 procent av ålänningarna är anhängare av att Finland går med i Nato.
Även Roger Nordlund ställer sig positiv till Nato, efter långa överväganden. Han är nämligen också ordförande för Ålands fredsinstitut som jobbar med freds- och konfliktfrågor med utgångspunkt i Ålands särställning.
– Jag har gjort mig många tankar men till sist ändrade jag, som så många andra, åsikt och är för ett finskt Natomedlemskap. Man ska också komma ihåg att Nato är en fredsbevarande instans, säger Nordlund.
Det självstyrda Åland har inte bestämmanderätt angående Finlands medlemskap av Nato men har krävt att det i Finlands ansökan om Natomedlemskap inkluderades en klausul om att Ålands särstatus, inklusive demilitariseringen, ska behållas. Något som får stöd av cirka 70 procent av ålänningarna, enligt en undersökning.
Åland får också en representant med i Finlands Natoförhandlingar, för att få insyn i diskussionerna och för att bevaka att Ålands särställning bevaras.
– Ålands landskapsregering har skött sitt jobb bra. Demilitariseringen och självstyret har blivit en naturlig del av ålänningarnas liv, fortsätter Nordlund.
170 år gammal lösning
Åland hör till de få demilitariserade platserna på jorden och lösningen kom till efter Krimkriget och i förbindelse med Parisfreden 1856, främst för att skapa avspänning i regionen. Demilitariseringen innebär kort att det inte får finnas militär på Åland och att inga militära befästningar får uppföras. När Åland blev en självstyrd del av Finland 1921, blev Åland också neutraliserat. Det innebär att Åland är neutralt i krigstid och därmed ställer sig helt utanför krigshandlingar.
I förbindelse med självstyret avskaffades också militärplikten på Åland men det har inget med demilitariseringen att göra utan är en språkfråga. De svensktalande ålänningarna befriades från militärtjänst helt enkelt för att kommandospråket inom det finska försvaret var finska.
Men de senaste månaderna har också befrielsen från värnplikt varit en het potatis, speciellt i Finland: ”Skicka de åländska pojkarna till armén”, och ”De otacksamma ålänningarna sitter med armarna i kors och väntar på finska soldater”, skrivs det på tidningarnas debattsidor.
Tonerna var speciellt höga efter att finska riksdagens talman Matti Vanhanen uttalade att ålänningarna själva kunde ta initiativ till finsk militär närvaro på Åland, något han senare sade hade missförståtts och något som Åland heller inte har befogenhet att fatta beslut om.
– Demilitariseringen avskaffas inte, försäkrar lantrådet (regeringsledaren) Veronica Thörnroos.
Roger Nordlund har förståelse för de finska bryderierna:
– Ser man det utifrån kan man ha en förståelse för oron, den är naturlig eftersom Åland är ett så litet område och kännedomen om öriket är begränsad. Men känner man till bakgrunden och har grepp om helheten är situationen annorlunda.
Det finns bland annat en missuppfattning om att demilitariseringen innebär att Åland är försvarslöst. Tvärtom är det så att det finska försvaret omedelbart träder till om det skulle vara nödvändigt och följer existerande avtal som exakt reglerar vad de får göra och när:
– Både Ålands landskapsregering, regeringen i Finland och försvarsmakten säger det samma: Läget är under kontroll, säger Nordlund.
Civil beredskap i stället för milis
Men alla är inte övertygade. En del ålänningar vill till och med ta sakerna i egna händer och den senaste tiden har planerna på en reservistförening på Åland väckt mycket uppmärksamhet. På Åland finns det cirka 1 400 reservister som har gjort frivillig värnplikt i Finland.
Planen var ursprungligen att hålla på med sportskytte men under de oroliga tiderna har syftet breddats och enligt personerna bakom initiativet har ålänningar, också utflyttade, hört av sig och undrat: ”Vad kan jag göra?”.
– En milisliknande förening hör väldigt dåligt ihop med demilitarisering, slår Nina Fellman, socialdemokratisk lagtingsledamot, fast.
Åland har heller inte tolkningsrätt i frågan som först ska gå via finska utrikes- och försvarsdepartementet innan Åland kan ta ett slutgiltigt beslut.
Fellman, som kallar sig pacifist och fredsaktivist, har däremot tagit initiativ till en åländsk civil försvarsutbildning, delvis som svar på kritiken på finskt håll om det ”otacksamma och bortskämda Åland”.
Det handlar också om att världen har ändrat sig och nya kriser och konflikter har uppstått:
– Vi har inte beredskap för följderna av klimatändringar, stora oljeolyckor, flyktingströmmar eller terroristattacker, säger Fellman och tillägger att inget militärt försvar hjälper på de områdena.
Förslaget har hittills blivit väl mottaget både av lagtinget och ålänningarna själva. Som Lillemor Sandberg säger:
– Jag kan förstå att man på finskt håll är skeptiska mot våra speciallösningar. Men med ett eget civilt försvar skulle vi också bidra med någonting.
Nina Fellman hoppas att modellen också kunde tillämpas i fasta Finland och på andra håll, om förslaget blir godkänt. Ålandsexemplet viktigare än någonsin
Men ännu viktigare som modell är Ålands existerande lösning, anser hon:
– Ålands modell har fungerat under 100 jättetuffa år och bestått.
Åland har firat 100 år av självstyre under hela det gångna året och festligheterna kulminerar den 9 juni på självstyrelsedagen, då även bland annat det svenska kungaparet besöker Åland, och pågår därefter i dagarna fyra.
Överallt på Åland ses flaggor, skyltar, banderoller och klistermärken med jubileets slogan: ”100 år av egensinne”.
Ålänningarnas egensinne och särlösning är viktigare och mer angeläget än någonsin, anser Nina Fellman och Roger Nordlund håller med.
Och båda anser att Ålandsexemplet inte bara är nyttigt inom ett Natosammanhang utan även kunde tillämpas i Ukraina den dag kriget är slut och en fredlig lösning ska skapas.
Text och foto: Erika Brenner
Fakta:
Ålands självstyre, som avgjordes 1921, gav ålänningarna rätt till det svenska språket, sin kultur och ett eget parlament, lagtinget.
Självstyret är reglerat av självstyrelselagen och en fjärde revision av denna har pågått sedan 2013.
Ålands särställning består av självstyrelsen, språkliga och kulturella garantier, demilitarisering och neutralisering. Man talar ofta om ”Ålandsexemplet” när termerna används som inspiration i internationell konflikthantering.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
