Amerikanskt och svenskt stridsflyg över Östersjön i november 2020. (Bild: U.S. Air Force photo /Master Sgt. Roidan Carlson, Public Domain)

Politik Först ville USA ha Gotland. Och i november även skärgård utanför Karlskrona och Stockholm. Vad begär de härnäst? Eva Brita Järnefors skriver om Sveriges nya allierade som övar inför nästa krig. 

Gotland är som ett osänkbart hangarfartyg för flyg, och det är bra att vara vän med dess kapten, Sverige.

Sade David Perkins, fyrstjärnig general i USA, våren 2017, när han besökte ön. (Citat ur försvarsminister Peter Hultqvists tal vid John Hopkins University, USA. 2017-05-17)

2017 landsteg alltså denna fyrstjärniga general på Gotland. En ö som han numera kan använda för sina militära behov. Då landsteg också ett specialförband 330 US-marinsoldater med uppdrag att vid en konflikt i Östersjön inta Gotland.

2016 undertecknade Sverige och USA en militär avsiktsförklaring om ett utökat samarbete mellan Sveriges och USA:s försvarsdepartement och deras väpnade styrkor.

2014 undertecknades Värdlandsavtalet med Nato. I det avtalet finns inget uttalat förbud mot att stationera kärnvapen på svensk mark.

2004 upplät riksdagen ett område i Norrbotten kallat ”Vidsel Test Range” för USA och Nato-länderna där de kan testa sina vapensystem.

Det är lätt att glömma vad som sker – varje enskild händelse som leder Sverige längre och längre bort från alliansfrihet. Mycket sker i det fördolda. Det är svårt att följa utvecklingen när ansvariga undviker att svara på frågor om vad som pågår och sällan ställs till svars. När jag har berättat för mina vänner om olika försvarsövningar med Nato och USA, som pågått i Sverige de senaste åren, har de ofta inte känt till dem. Numera talar regeringen inte längre om Sverige som ett neutralt land, om fredsarbete eller kärnvapennedrustning.

 

Ordet ”alliansfrihet” finns fortfarande kvar i propositionen om totalförsvaret 2021–25. Varför det?

Det borde redas ut. Varje år genomförs storslagna Natomanövrer i Östersjön i vilka Sverige deltar. Samtliga riktade mot Ryssland. Vårens sjöslag – Aurora med 25 000 deltagare – sköts på framtiden på grund av coronapandemin. Däremot inte en sedan länge planerad militärövning mellan USA och Sverige. I en liten notis från TT (2020-10-30) får vi veta att soldater, fartyg och flyg redan har anlänt sedan ett par veckor för att träna navigering i skärgårdsmiljö. Hej, hej! Skärgården är er!

Den 5 november går jag in på Försvarsmaktens hemsida. Där ges inga exakta tider för övningen i Stockholms skärgård. Plötsligt hörs ett grovt muller utanför fönstret. En stor vit helikopter är på väg från Slussen i Stockholm och söderut. Det måste vara Helikopter 14. Försvaret skriver att de har köpt in nio Helikopter 14 för markoperationer och nio som kan användas för ubåtsjakt. ”Världens modernaste” helikopter i medeltunga klassen. Den är ”väderokänslig” och ”tål kraftiga vindar”. Det förklarar varför de valt denna blåsiga årstid för sitt besök i skärgården.

Själv brukar jag när solen skiner under sommaren ta Waxholms-båten ut i skärgården för att njuta av den vackra naturen och kanske ta ett dopp vid strandkanten.

Men detta besök av enheter ur USA:s tre försvarsgrenar: flyget, flottan och armén samt delar ur ett specialförband, hade andra bottnar. Särskilt den medföljande u-båten.

Det är alltså de svenska Jas-39 Gripen som eskorterar denna krigsarmada genom svenskt luftrum.

Den 13 november får de svensk eskort till Estland av Jas-39 Gripen-plan genom svenskt luftrum. Detta visar ett bildspel som specialförbandet 352 Special Operations Wing stolt har lagt ut på nätet

På bilderna ser man dessa vidunder till stridsflyg som specialförbandet 352 opererar med. I täten syns två CV-22-B Osprey, som är en kombination av helikopter och flygplan. Jämte denna hybrid till farkost ligger ett MC-130J Commando II-plan i luften. Efter dem följer tre F-15E Strike Eagles – också stridsflyg från USA – och två Jas-39 Gripen. Det är alltså de svenska Jas-39 Gripen som eskorterar denna krigsarmada genom svenskt luftrum. Och det amerikanska specialförbandet poängterar speciellt att de flyger över Gotland.

Så här förklarar en av bildtexterna läget:

Denna bilaterala övning i luften, på land och till havs visar på förmågan hos USA:s specialförband, att jämsides med svenska partner-styrkor, kunna gruppera sig och agera vid en kris i det baltiska havsområdet.

Defence News, vapenindustrins nyheter i USA, tillägger:

Syftet med denna militära övning är att förhöja den svenska och USA-arméns förmåga att genomföra gemensamma snabba operationer.

Kan det sägas tydligare än så?

 

Vad används då dessa stridsflyg till? Ja, specialförbandet 352 är inga dunungar. De har deltagit i en rad krigsoperationer runt om i världen, bland annat i Afghanistan och Irak, och är baserade i Mildenhall i Storbritannien. De går gärna in ”bakom fiendens linjer i skydd av mörkret”. Deras CV-22-B Osprey startar och landar som en helikopter – rakt upp och rakt ned – men orkar ändå bära 32 soldater.

Det andra planet i sin flotta, som specialförbandet 352 har tagit med sig till Sverige, är ett vidareutvecklat MC-130 vilket började användas under kriget i Vietnam. MC-130J Commando II är mera mångsidigt. De kan tanka CV-22-B Osprey-planen i luften, sätta in nya trupper och material i ”förbjudna områden” och operera i ”politiskt känsligt och hotfullt luftrum”.

Journalisten Mikael Holmström, som inspekterade planen när de landat på Bromma flygplats, skriver 11 november i Dagens Nyheter att kabinen i helikopter-flygplanet var ”fullspäckad med teknik, vapen och fällstolar för 32 soldater”. Han pratar med majoren, som är chef för USA-styrkan, men majorens namn är hemligt. Holmström får i alla fall veta att amerikanerna ska öva lågflygning och leda flygangrepp av både svenska Gripen-plan och amerikanska F 15-plan. Dessutom ska de både öva med och transportera svenska specialförband.

Sammanlagt 120 militärer från USA deltog i övningen som varade cirka en månad. De har varit inhysta på Skaraborgs flygflottilj F7 i Såtenäs som ligger mellan Lidköping och Trollhättan. Den amerikanska flottan gick in i Karlskrona.

När kriget i Vietnam var slut behövde USA:s marinkår nya helikoptrar. Det blev MV-22-B Osprey, en föregångare till CV-22-B Osprey som togs till Sverige. År 2015 planerade USA att förlägga ett marinkårsförband med dessa helikoptrar på Okinawa i Japan, men då demonstrerade 101 000 Okinawa-bor mot planen. (Richard Dudley, Defence Update, 2012-09-11)

 

När jag sitter i skymningen och funderar över om manövern har börjat hör jag två stridsplan som snabbt spränger fram över hustaket. Det väckte minnen från USA:s krig i Vietnam. Ett krig som engagerade stora delar av befolkningen i vårt land. Vi såg både amerikanska, vietnamesiska, franska och svenska filmer under tio års tid som visade bomb- och attackflygens förödande verkningar. När flygplansmullret hördes vid horisonten var sekunderna få för människorna på risfälten och gatorna att hinna sätta sig i säkerhet.

Efter kriget i Vietnam lärde sig USA att inte låta fotografer och filmare följa med på deras militära operationer. Därför saknas bildmaterial från krigen i Afghanistan och Irak.

 

USA startade kriget i Afghanistan 2001. Det blir USA:s längsta krig som nu börjar lida mot sitt slut.  President Trump vill ta hem halva den kvarvarande militära styrkan. Sverige deltar fortfarande med trupper – i dag ett trettiotal militärer – under Nato-flagg och amerikanskt befäl. Vad har de uppnått? Talibanerna, som trots allt är afghaner, kontrollerar nu halva landet. Under krigets senaste 10 år har fler än 100 000 civila dödats eller skadats i Afghanistan, enligt en rapport från FN som kom i februari.

Hur kan detta övervåld någonsin försvaras?

Under 2018, då USA inledde sina fredsförhandlingar med talibanerna, ökade USA samtidigt bombningarna i Afghanistan, vilket ledde till ett ökat antal civila offer. År 2019 släppte USA:s flygvapen 7 423 bomber över landet. Det kan jämföras med 4 361 bombningar 2017. (Kathy Gannon, Islamabad, Tameen Akhgar, Kabul, AP, 2020-02-01)

Taktiken att bomba fram bra villkor i fredsavtalet använde USA även 1972 under fredsförhandlingarna med Vietnam. Strax före julhelgen massbombade B-52-plan norra Vietnam och på annandag jul kulminerade anfallen mot Hanoi och Haiphong.

En rad Nato-länder har i Afghanistan passat på att träna sina militära förband och pröva och utveckla sina vapensystem. Sammanlagt 17 länder har varit på plats med träningssugna militärer. Magnus Degerlund, kontingentschef för FS-39, har just kommit hem från Afghanistan där han varit i omgångar under 15 år. I en intervju i Sveriges Radio berättar han att striderna under senaste halvåret ”ökat mycket ”och ”inte varit fördelaktigt för oss”. Samtidigt tillägger han:

Man har lärt sig mycket, hur man hanterar egna team och arbetar med andra nationer med olika språk. (SR, Studio Ett, 2020-11-18)

Det är lätt att föreställa sig att de svenska militära befäl som under många år har deltagit i kriget i Afghanistan under amerikanskt befäl har skolats in i USA:s militära tänkande och världsåskådning.

Svenska försvaret hade 2010 en styrka kallad OMLT (Operational Mentor and Liason Team) som ingick i afghanska förband.  De var förlagda till Shibarghan i norr, men kunde när som helst förflyttas till andra delar av landet. De har ”varit hårt ansatta”, som psykologen vid Försvarets arbetsmiljöavdelning sa till mig i en intervju. (Psykologtidningen, 8/10) Men vad gjorde de där?

 

Sanningen om kriget kommer förr eller senare fram. Generalmajor Paul Brereton i Australien har utrett landets insats i Afghanistan mellan 2005 och 2016. Hans granskning visar att soldater uppmanats att skjuta fångar och han har 39 mord på sin lista. Brereton lägger den indirekta skulden på den krigskultur som har frodats inom specialstyrkorna. Försvarsmakten ber nu det afghanska folket om ursäkt och anser att Australien bör betala skadestånd till offrens familjer. (Susanna Persson Öste, TT, SvD, 2020-11-20)

Tänk om den svenska försvarsmakten också helt öppet kunde granska sina förehavanden i Afghanistan.

Afghanistan har aldrig förlorat ett krig. Det trodde varken Sovjetunionen eller USA skulle gälla dem. När jag sommaren 1970 for till Afghanistan var det lugnt och fredligt. Jag kunde resa ensam med buss genom ökenlandskap mellan Kabul och Herat för att besöka den stora moskén i blå mosaik. Resan tog ett dygn. Men redan då var landets strategiska läge viktigt för de båda stormakterna. I ett reportage i Dagens Nyheter 1971 citerade jag en svensk FN-tjänsteman som sa:

USA och Sovjetunionen tävlar om landets gunst.

Vad de båda länderna hade gjort i strategiskt syfte var att bygga vägar och flygplatser. Vägen mellan Kabul och Herat som jag for på hade USA anlagt En reporter i The Economist beskriver samma resa i dag. Redan 20 kilometer utanför Kabul finns en polispost. Det 25-åriga polisbefälet, herr Khanjar, berättar om strider nattetid. De lokala talibanerna lever i byarna runt omkring vilka de ”styr som förläningar”. Khanjar klagar över att lokalborna skyddar dem, men han förstår varför. ”Arbetslösheten är så stor”, säger han. ”Regeringen här förser dem inte med jobbmöjligheter.” (The Economist, 2020-11-18)

 

Nu vill svenska regeringen utvidga kretsen av länder som ska nämnas i propositionen om totalförsvaret. Tidigare har man talat om ett försvarssamarbete med Finland, men kretsen framtida militärer har utvidgats till ”operationsplanering med Danmark, Norge, Storbritannien, USA och Nato”. Det skriver Jonas Gummesson i Svenska Dagbladet, 2020-11-04.

När propositionen presenterades i mitten av oktober, svarade försvarsminister Peter Hultqvist (S) undvikande:

Jag är inte beredd att gå in närmare på det.

Då gör Sverigedemokraterna en kovändning 9 december och sällar sig till det borgerliga blocket i frågan om att ansluta sig till Nato. Därmed vill en majoritet i riksdagen att det ska framgå i den försvarspolitiska propositionen att det ska finnas en möjlighet – option – att gå med i Nato. Nej till både option och medlemskap säger fortfarande Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet – och – majoriteten av svenska folket.

 

När den gemensamma militära operationen i Östersjön mellan Sverige och USA led mot sitt slut, kom kallduschen från Danska Radion:

Den danska underrättelsetjänsten, NSA, har hjälpt USA:s NSA att spionera på svenska Saab och deras militära flygplan Jas Gripen. (Knut Kainz Rognerud, SVT, Aktuellt, 2020-11-15)

Enligt danska radions källor pågick spionaget för cirka sex år sedan. Med hjälp av danska NSA hade USA på ön Amager söder om Köpenhamn byggt ett datacenter med fiberoptiska kablar. Där kunde de 2012–2014 avlyssna närliggande europeiska länder samt svenska försvarsintressen. (svenska.yle.fi, 2020-11-15)

Spionaget mot Saab skedde i samband med att danska regeringen skulle köpa nya stridsflyg. Saabs Gripen-plan var med i slutfasen, men Danmark köpte till slut 27 amerikanska Joint Strike Fighters F-35.

Norges regering gick redan 2008 med på att köpa 52 F-35-plan. För Norge har det blivit en flermiljardnota som ständigt ökar. Inte nog med det. F-35 är ett tekniskt mycket komplicerat plan med upprepade problem att åtgärda; testa planet, åtgärda, testa, åtgärda …

Är det priset Norge måste betala för att få vara med i Nato?

 

Konkurrensen är hård mellan de vapenförsäljande länderna. USA är det land som står för världens största vapentillverkning. Tolv USA-baserade bolag svarar för 61 procent av den totala försäljningen av vapen i världen, enligt Sipri.

Saudiarabien är USA:s absolut främsta vapenkund. USA har sedan kriget i Jemen började 2014 sålt högteknologiska vapen för 130 miljarder kronor till Saudiarabien (Mint Press News, 2020-11-20)

En fjärdedel av alla vapen som tillverkas i USA går till kriget i Jemen. Det fattigaste landet i Mellanöstern. Där kan USA och även Storbritannien testa vapnen. Militärer från dessa två länder dirigerar bombplanen från kontrollrum i Saudiarabien, berättar Dissident Voice i en video.

Pentagon har nu bytt militärstrategi. USA ska lämna terroristbekämpningen i den oljerika Mellanöstern. I stället inriktar de sig på att ”definitivt besegra stormaktsrivalerna”. Det skriver Mikael T Klare, professor emeritus vid Peace and world-security studies på Hampshire College i USA.

Klare har studerat USA:s militärstrategier sedan kriget i Vietnam. De länderna som är aktuella fiender i dag är Kina och Ryssland. USA:s försvarsdepartement har tänkt ut olika framtida krigsscenarier. Östersjön tillhör ett av de troliga områdena. Därför har USA och Nato-länder i denna region ”undersökt vilka vapen som är lämpliga för att angripa Rysslands försvar längs landets västra gräns”, skriver Klare. (Michael T Klare, The US military in preparing for a new war, The Nation, 2019-06-05)

Den förklarar också varför svenska regeringen inte längre vill signera FN:s avtal om förbud mot kärnvapen.

I dag är Kina i Pentagons blickpunkt, enligt Klare. Kina ses som det största hotet mot USA:s ”långtgående strategiska intressen”. Den mycket snabba ekonomiska utvecklingen i Kina, vilken gjort det möjligt för landet att förstärka försvaret, skrämmer USA:s militära ledning.

Kinas allt tydligare ekonomiska dominans i världen är naturligtvis hotfull för den politiska ledningen i USA. Faktum är att Kina går om USA inom en rad tekniska områden. Huaweis 5G-teknik är ett sådant exempel.  Eftersom USA saknar detta system måste det förtalas och förbjudas.

Hur ska Sverige kunna freda sig i framtiden mot alla förbud från USA?

Michael T Klare skriver ytterligare en sensationell artikel. Den förklarar varför president Trump inte längre vill hålla fast vid kärnvapenavtalen. Den förklarar också varför svenska regeringen inte längre vill signera FN:s avtal om förbud mot kärnvapen. Trots att Sverige var med och lanserade avtalet om kärnvapenförbud. Trots att en överväldigande majoritet (78 procent) av svenska folket är för att Sverige ska skriva under FN-avtalet. Det visade Olof Palmes Internationella Center i en opinionsundersökning i december 2019.

Men världen består inte bara av Natoländer. På FN-dagen, 24 oktober, hade 50 länder signerat FN:s avtal om förbud mot kärnvapen. Förbudet mot kärnvapen kommer därför att gälla om 90 dagar.

 

Varför är då USA motståndare till avtal som reglerar användningen av kärnvapen?

Michael Klare berättar: USA har under de två senaste åren sänt ut B-52-plan på kärnvapenrundor där de simulerar anfall mot ryska och kinesiska militära installationerna. Väl framme har de simulerat anfall. En del B-52-plan, liksom B-1B Lancer och B-2 Spirit, kan bära kryssningsmissiler med kärnvapen. Sådana skrämselbesök, som Klare kallar för radioaktiva ”stick” av amerikansk diplomati, sker nästan varje vecka runt om i världen.

Sex B-52H-bombare, som kan bära kärnvapen, flög 22 augusti från hemmabasen i North Dakota till flygbasen Fairford i England. Därefter följde flera veckors intensiva operationer över Europa. Deras möjliga last av kärnvapen skulle kunna bränna upp en stor del av västra Ryssland inklusive Moskva och S:t Petersburg. De flög alltså längs den ryska gränsen. Två flög över Östersjön till Kaliningrad som har flera militära installationer. Tre for till Svarta Havet, nära Krimhalvön. De sex B-52-planen tog också en rundtur norr om Grönland och vidare till Barents hav och Murmansk med stadens stora flottbas.

General Jeff Harrigian, befälhavare för USA:s stridsflyg i Europa, förklarade flygoperationerna:

Deras närvaro här hjälper till att skapa förtroende för våra Nato-allierade. (Michael T Klare: The nuclearization of American diplomacy, 2020-10-12)

Vem känner sig lugnad av att B-52-plan avsedda för kärnvapen flyger kors och tvärs över Europa och retar upp Ryssland?

 

USA:s regering lämnade förra året INF-avtalet. Då gjorde Ryssland naturligtvis detsamma. Avtalet förbjöd utplacering av missiler på land – även missiler med kärnvapen – med en räckvidd mellan 500 och 5 500 kilometer. Nu utvecklar och moderniserar USA sin kärnvapenarsenal. Redan 2018 lobbade dåvarande försvarsministern James Mattisför en ny kärnvapenstridsspets kallade W76-2. Den har en så kallad ”low-yeild” stridsspets som ”bara” exploderar med 8 kilotons styrka. Det kan jämföras med bomben mot Hiroshima som innehöll 12,5 kiloton. Vapnet hade inte kunnat användas under INF-avtalet och är tänkt för begränsade krig. (Fred Kaplan, SLATE, 2020-02-18.)

I USA finns många forskare och journalister som noga studerar USA:s vapenpolitik. Vetenskapsmän och politiker verkar också för nedrustning. I en grupp, vars oro har ökat starkt över användningen av kärnvapen, ingår Ban Ki-Moon, tidigare generalsekreterare i FN. De skriver att under de senaste 12 månaderna har de sett ”en svindlande spridning av kärnvapen” och hört ”en massa löst prat om den felaktiga idén att ett begränsat kärnvapenkrig nog är möjligt och kan vinnas”. (Ban Ki-Moon m fl, CNN, 2020-01-24 Opinion: Why the world is closer than ever to Doomsday)

 

B-52-planen är som spöken ur krigshistorien. De flög första gången 1952. Avsikten var att de skulle fälla dussintals bomber med kärnvapen över Sovjetunionen, men de användes aldrig i det syftet. Mot Vietnam försågs de med konventionella bomber.

När jag 1975 flög in mot Hanoi i krigets slutskede såg jag jättelika bombkratrar mitt i risfälten. I en park i huvudstaden låg ett nedskjutet B-52-plan omgärdat av ett högt stängsel. Som ett skadeskjutet vilddjur i bur. Vår tolk var mycket entusiastisk över att de lyckats skjuta ner B-52-or. Det var mycket oväntat. Vietnamesiska ingenjörer hade lyckats bygga om luftvärnskanonerna de fått av Sovjetunionen. Kanonernas eld nådde därmed ända upp till planens höga höjd.

USA är världens främsta kärnvapenmakt och använder i dag det vapnet för att sprida skräck och följsamhet. Ett felsteg kan leda till fullskaligt kärnvapenkrig och snabbt utrota hela mänskligheten.

Det svenska folkets ovilja mot att ansluta landet till Nato har regeringen löst genom att i stället ingå ett direkt försvarssamarbete med USA. En militär avsiktsförklaring. Sverige har blivit en ”allierad” enligt USA:s tidigare försvarsminister James Mattis. Det var också han som skickade brev både till försvarsminister Peter Hultqvist och tidigare utrikesminister Margot Wallström för att Sverige inte skulle underteckna FN:s avtal om förbud mot kärnvapen. Också det skedde, utan folklig förankring.

Vad har USA mer för planer för det samarbetsvilliga Sverige?

 

***

Följ Dagens Arena på Facebook