Vård Psykiska problem är inga sjukdomar, men vi lever i en kultur som gynnar ett individualiserande sjukdomstänk.
”Alla pratar om förebyggande arbete – men vad betyder det egentligen?” frågar sig DN i en ledare med hänvisning till ett uttalande av Ulf Kristersson om att han vill fylla det förebyggande arbetet med innehåll.
Artikeln och uttalandet kommer lägligt i samband med publiceringen av en genomgång av forskningen om förebyggande arbete när det gäller psykisk (o)hälsa.
Det sjuka Sverige
Just nu sprids uppgifter om en explosion av psykisk ohälsa i Sverige. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar. Antalet personer med en adhd-diagnos ökar från år till år och är nu uppe i 190 000.
Enligt en aktuell rapport från Barnombudsmannen skulle nästan en tredjedel av alla 12–15-åringar ha ”minst en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom”.
Eftersom människors lidande definieras som sjukdomar, blir lösningen sjukvård. Förhoppningen är den vi alla har inför mötet med sjukvården: att bli undersökt, få en diagnos och en behandling som bygger på vetenskapliga rön om denna sjukdoms orsaker. Vi vill ha lindring och bot.
Köerna till vuxen-, barn- och ungdomspsykiatrin blir allt längre. Barnombudsmannen skriver: ”Förra året fick knappt 100 000 barn vänta längre på en utredning hos barn- och ungdomspsykiatrin än vårdgarantins trettio dagar. Det är en ökning med nästan 80 procent under de senaste två åren”.
Uppgifterna väcker en berättigad oro och krav på satsningar på sjukvården, så att fler kan diagnostiseras och behandlas. Sällan ställs frågan vad denna explosion av ”psykisk ohälsa” kan bero på.
Psykiatrin på lös grund
Psykiatrins förklaringar handlar i första hand om obalans i hjärnan eller genetiska skador. Men trots miljardsatsningar på biomedicinsk forskning har man inte hittat några hållbara orsaker i människans hjärna eller arvsanlag till psykiska problem. Sådana fynd skulle ändå inte förklara den nuvarande flodvågen av psykisk ohälsa.
Psykiatrisk diagnostik bygger därmed på subjektiva skattningar som saknar både reliabilitet och validitet.
Mot en sådan bakgrund visar en rad studier att de medicinska behandlingarna som erbjuds för psykiatriska diagnoser inte är så effektiva. Däremot kan de ha en lugnande eller stimulerande effekt på kort sikt. På lång sikt har de visat sig kunna ha allvarliga biverkningar.
Trots detta hämtade 2022 över en miljon svenskar ut recept på läkemedel mot depression. 146 000 hämtade ut recept på centralstimulerande preparat mot neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
När hundratusentals människor mår dåligt är det svårt att se deras lidande enbart som individuella problem som skall hanteras en person i taget. Det är inte frågan om att förneka det lidande som människor och deras sociala nätverk upplever. Människor mår dåligt och söker hjälp. Men kanske finns det andra sätt att förstå och hjälpa dem.
Förebyggande åtgärder
Vår statsminister efterlyste ett innehåll när det gällde förbyggande åtgärder. Ett svar på hans önskan har formulerats i en omfattande forskning. Så omfattande att Stefan Priebe, en framstående psykiater och forskare, 2015 skrev att ”Ingen mer forskning behövs!” För att förebygga psykisk ohälsa krävs att ”skapa trygga uppväxtvillkor … utrota fattigdomen … arbeta för full sysselsättning.”
Samma slutsatser har kommit från olika håll: 2014 publicerade WHO en rapport om orsakerna till psykisk ohälsa och vad som borde göras:
- ”Den psykiska hälsan och många vanliga psykiska störningar formas i stor utsträckning av de sociala, ekonomiska och fysiska miljöer där människor lever. […]
- Att vidta åtgärder för att förbättra villkoren i det dagliga livet från före födseln, under den tidiga barndomen, i skolåldern, under familjebildning och i arbetsför ålder och i högre åldrar ger möjligheter både att förbättra befolkningens psykiska hälsa och för att minska risken för de psykiska störningar som är förknippade med social ojämlikhet.”
2024 sammanfattade en grupp forskare resultaten från ett stort antal studier: ”Det finns nu övertygande bevis för att risken för att utveckla något psykiskt tillstånd är oupplösligt kopplad till våra livsomständigheter”.
Deras slutsats var: ”Alla övergripande folkhälsostrategier för att minska den psykiska ohälsan måste inkludera ett fokus på fattigdomsbekämpning.”
Ett anspråkslöst förslag
Det finns en bred enighet om att relativ fattigdom och dess följder för människors vardag är en central orsak till de flesta psykiska problemen.
Psykiska problem är ofta begripliga svar på svåra levnadssituationer som utgör ett strukturellt våld (fattigdom) som fortplantar sig i stress och förtryck i vardagen (uteslutning från sociala arenor och aktiviteter, ofrivillig ensamhet), i nära sociala relationer (våld och övergrepp inom familjen, mobbning) och på offentliga arenor (arbetsliv, skola, bostadsmarknad).
Psykiska problem är inga sjukdomar, men vi lever i en kultur som gynnar ett individualiserande sjukdomstänk. Det behövs en diagnos för att få ta del av socialförsäkringar vars ersättningsnivåer har sänkts drastiskt genom åren. Får vi en sjukdomsdiagnos är våra problem ingens skuld.
Samtal kan vara viktiga, helst om de har fokus på ”Vad har hänt i ditt liv?” istället för ”Vad är det för fel på dig?” Medicin också, ibland. Pengar löser inte alla problem. Men det strukturella våldet går att exemplifiera i siffror: För en ensamstående förälder med två små barn var socialbidragsnormen 4270 kronor per månad 1985. 30 år senare fick samma förälder 8220 kronor, vilket motsvarade 4029 kronor i fast penningvärde. Skulle normen istället följt de disponibla inkomsternas utveckling hade summan för 2014 varit 15 150 kronor. Situationen för denna förälder, och alla andra som har ekonomiska problem, har knappast förbättrats sedan dess.
Så en första, enkel och effektiv åtgärd för att förebygga psykiska problem vore att återställa nivån på försörjningsstödet till 1985 års nivå.
Evidens finns för en sådan visionär insats.
Alain Topor
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
